Utan några som helst förväntningar på träningsframgångar så åkte jag och Lina tillbaka till brukshundklubben i dag. Var det hundar där så tänkte jag att vi kunde öva på att ta det lugnt i närheten av dem. Var det ingen där så kunde vi göra vad vi ville! Det var ingen där. Så jag satte Lina att posera framför det fina klubbstugan.
Ropade på henne och hon kom som ett skott som synes! Min härliga, snygga hund! (Nytvättad är hon också, så hon är på gränsen till läskigt blank!)
Jag testade att köra lite kontaktövningar när hon satt ner, hon kunde! Testade samma sak under gång, hon kunde. Övad på sitt, ligg och stanna. Hon kunde. Övade på inkallningar och hit. Det sistnämnda har vi inte övat på så länge att det var en ren chansning. Men hon kom i full fart och satte sig vid mig. Otroligt! När jag sen skulle belöna med lek så tog hon tag i kongen och drog!
Från att undra hur jag ska få henne intresserad av den så får jag nu springa mig svettig och undra hur tusan jag ska få tillbaka den! Kärt besvär dock.
Inget vi gjorde i dag hade kunnat gå bättre. Lina gjorde allt jag bad henne om. Vi passade även på att gå runt lite så Lina fick lukta på alla hörn av gräsmattan. Ett tag satt vi bara ner och jag klappade henne.
Slutligen ställde hon sig och spanade en stund. Jag har världens snyggaste och duktigaste hund!
En blogg som handlar om hund, hundträning och hundliv!
Vad duktiga ni varit bägge två!! :up: Och du har rätt, hon är en riktigt fin pingla lilla Linisen. Jag ska ta mig samman o skriva mitt långa mail t dig igen – du vet det där jag råkade radera innan jag hann skicka iväg det. *s*
KRAM