Den senaste tiden har det inte blivit så mycket skidåkning som jag velat. Så i dag var det typ lag på att jag skulle åka skidor!
Husse var också skidsugen så alla utom Lina packade in sig i bilen och åkte bort till spåren. Det snöade väldigt mycket och blåste samtidigt så jag trodde att det skulle vara helt tomt i spåren men tji fick jag. Här är vi tydligen väldigt hurtiga och alla åker oavsett väder. Tur var det, det snöade så mycket att spåren försvann om ingen åkte i dem på en stund.
Iris och jag lämnade husse (och alla andra) bakom oss och susade fram i den tysta värld som blir av all snön. Iris drog fint och jämt och i bra tempo. Vi åkte 7,5 km och som snabbast var vi uppe i 21-22 km/h.
Körde ifatt och förbi enstaka skidåkare. När vi närmar oss bakifrån sådär så brukar jag försöka samla in och korta draglinan lite. När Iris märker att jag gör det så saktar hon ner och tar det lugnare. Jag sa typ braaa Iris samtidigt också så människan framför oss skulle höra att vi kom. Två hästar mötte vi också, dem kollade Iris bara snabbt av innan nosen pekade framåt igen och hon stretade vidare i spåret.
Sen att man knappt kunde se för att det snöade så mycket, att hela världen var ett grått dis och man fick kisa, dra ner mössan nästan helt över ögonen och ha huvan på jackan uppe spelade liksom ingen roll. Det var härligt! Vi var ensamma i hela världen och nästa stop var Alska!
<-- Så här såg jag ut i snöovädret. Precis när vi påbörjat andra varvet på ca 5 km såg vi husse komma åkande i spåren i slutet på första varvet. Iris tog hans vittring på riktigt långt håll i vinden och blev jätteglad! Hon som hade undrat så länge var han hade tagit vägen, nu hade hon hittat honom! Iris och jag fortsatte framåt en bit innan vi korsade spåren så vi hamnade efter husse på upploppet. Om Iris fortfarande kunde känna lukten av honom eller om hon bara kom ihåg att det var här vi hade sett honom för några sekunder sedan vet jag inte men fasen vad det gick! Plus att hon efter några hundra meter fick syn på honom där framme och verkligen fick belöning av att få springa fram till honom. Sista biten sprang Iris jämsides med husses skidor med tungan hängande som en liten disktrasa i mungipan. I morgon ska vi åka igen!