I går åkte Iris och jag ut med Nemo och hans husse för att spåra. Denna gång inte på asfalt utan äng med inslag av väldigt blött och lerigt.
Nemos husse Fabian la ett spår till Iris och jag la ett till Nemo.
Spåren fick inte ligga mer än en kort stunds hundprat innan jag tog ut Iris ur bilen. Fabian förklarade att spåret började framför bilen. Det var bara att kliva över grusvägen och ut på ängen och se vad som hände.
Nu fick vi revanch efter asfalten och Iris spårade jättefint! Hon stannade och åt kaninbajs längs vägen men både en och två och tre föremål hittade hon ändå. Fabian hade korsat grusvägen på slutet och Iris började vela strax innan vägen men plockade upp spåret fint på andra sidan vägen igen.
Jätteroligt!
Nemo spår gav oss några framtida saker att klura på då Nemo höll på med lite allt möjligt. Han tappar/kliver av spåret ibland men hittar alltid tillbaka. Motivationen måste upp! Stundtals går han hur bra som helst och det är han som syns på bilderna till höger.
Min spårmotivation är hög just nu, något kul får man försöka ha när vi aldrig får någon snö.