När vi är hos Ronnie och tränar så är det vissa saker som funkar utmärkt i ”vanliga fall” som vi inte får till där. Inte så konstigt egentligen eftersom störningen av Ronnie med kudden är så stor och jag inte tränat tillräckligt med Iris för att hon ska klara det.
Iris släpper i linförigheten och vill hellre springa till Ronnie. Hon lyssnar dåligt på kommandot loss osv.
Det vill jag ju så klart öva på men eftersom jag inte har tillgång till Ronnie 24/7 så har jag fått göra så gott jag kan här hemma på tomten. Ibland tar jag hjälp av husse och låter honom stå och se lockande ut med en kudde eller kamptrasa i handen men det är ju inte alltid som han kan eller är hemma heller.
Här ovan tränar jag fritt följ vanlig marsch och språngmarsch och när hon går riktigt bra så får hon frikommando och kan springa bort till belöningen i form av trasan (eller kudden) som hänger i ett gammalt koppel som jag satt fast i en gren.
Björkgrenen som jag satt fast kopplet i är rätt så flexibel och fjädrande så när Iris drar så får hon liksom med sig trasan ner en bra bit.
Därifrån övar vi på loss och sen kommenderar jag fot igen. Försöker hela tiden göra det så svårt som möjligt för Iris genom att gå förbi trasan/kudden så nära som möjligt, gå nästan hela vägen fram osv. Jag har rätt bra hjälp av vinden också, blåser det så vajar belöningen lite retfullt fram och tillbaka. Mycket bra!
Ibland tar jag loss trasan så att Iris kan springa iväg med den också. Det gör jag för att kunna öva på att hon ska komma tillbaka till mig direkt med belöningen och inte dra några sabla dobermann-ärevarv med grejjen.
När hon kommer med trasan så kampar vi ordentligt en stund och sen släpper jag iväg henne igen och kallar in osv.
Det går ju aldrig att få upp samma störning som det blir på plats på träningen sen men jag upplever ändå att det går bättre ju svårare jag ser till att träna här hemma.
En sak som jag verkligen fått utdelning för är vår ronderingsträning hemma (läs BK, skogen, tomten, överallt). Jag har skickat henne runt koner, lyktstolpar, bänkar och allt möjligt och hon springer banne mig alltid runt som hon ska när vi är hos Ronnie nu!
Superduper!!!
Vad duktiga ni är som grottar i problemet.
Hm…”sabla dobermann-ärevarv”…jag kan avslöja att fenomenet finns hos vissa schäfrar också ;-)
Känner mig faktiskt lite tröstad över att det inte bara är dobermann som kör små ärevarv! :wink:
Det är rätt kul att ”grotta” faktiskt!
Smart att träna svårt hemma – det är ju klart att det blir annat med störning! Enda störningen jag har hemma är ju Tarzan som springer omkring – och det märker Midde knappt! Ska nog kanske göra något liknande dig för att få honom lite mer störningsokänslig :D :P
Jag kommer bara på en massa hyss-tips som att knyta fast lekamen i kattens svans osv. :p
Är Midde lätt att ”störa ut” när ni tränar tycker du? Min bild av Midde är ju att han var så himla duktig när vi sågs sist så jag tror han klarar allt! :D
Vad påhittigt det där med trasan i trädet!!! Verkar ju funka som en bra störning och belöning :)
Nu är jag ju säker på att jag fick idén från någon annan men det funkar väldigt bra faktiskt! :-) Jag gillar att göra det lite svårt för hunden på träning, man har igen mycket på det sen när det gäller liksom!
Bra med egna idéer och tankar! Även om det inte går att få lika svårt som hos Ronnie så ökar det i vart fall ditt tänk/fantasi, Dessutom ökar hennes förståelse för de olika delarna och momenten vilket i sin tur gör det lättare för henne hos Ronnie! :)
Jag kan till och med känna att även om Iris inte skulle bli annorlunda hos Ronnie så har jag som matte tränat in mer hur jag ska göra och bete mig, både som mental förberedelse och rent fysiskt.
Men jag tycker att det gör skillnad även för Iris del faktiskt. :-)