Iris och jag har firat alla hjärtans dag tillsammans. I bilen. Vi hämtade först min pappa i Borås för att sedan köra upp till Stockholm.
När vi var framme hade det redan hunnit bli mörkt så Iris och jag gick bara en liten promenad till thai-stället för att köpa mat. När jag hade beställt frågade jag om de kunde knacka på rutan när min mat var klar så jag kunde gå ut och hålla min hund sällskap.
Efter bara någon minut kom han som jobbade där ut genom dörren. Ville han säga att de hade slut på det jag hade beställt? Nej, han ville klappa Iris. För som han sa ”jag hade en brun sån där förut”. Plötsligt var han vår nya kompis, kul!
En okänd man som vill klappa på kopplad Iris, hon var inte särskilt imponerad. Ta loss kopplet så hon kan få komma fram själv, sa han. Sagt och gjort jag kopplade loss min hund som gick fram och nosade på honom. (Nyfikenheten vinner alltid i Iris fall). Men sen var hon klar med honom.
Då gick han in och hämtade något att äta till Iris (vi fick tydligen thaimat båda två i dag) och sen började han ta upp snö och göra snöbollar som han sett mig göra innan. Iris var intresserad av att umgås igen.
Efter någon minut gick han in och hämtade min mat som var färdig och kom ut och lämnade. Iris och jag gick hem och Iris fick gå lös. Löftet om ny snöboll gjorde henne helt ointresserad av allt annat runt henne.
När vi skulle gå ut på sista kvällsrundan släppte jag henne utanför porten efter att jag konstaterat att jag inte såg någon. Iris nosade runt och tog sen några stora skutt mot två hundar som gick på andra sidan gatan. Jag vet inte hur jag visste det men jag bara visste att Iris inte skulle gå fram till dem så jag ropade bara lite irriterat på henne att vi skulle gå åt andra hållet istället. Först när jag ropade andra gången kom hon med full fart. Då kom jag på vems hundar det nog var. Hmmm…vi som båda vill att hundar ska sköta sig om de nödvändigtvis ska gå lösa. Iris och jag gick fort in efter att hon kissat och jag hoppades på att Iris varit nästan osynlig när hon kom skuttande åt deras håll…