Uppenbarligen är inte jag någon expert på avel, är väl inte särskilt intresserad heller, men det är ju svårt att undgå att kika lite på diverse stamtavlor när man surfar runt på dobermannsidor!
Har inte kollat så noga på stamtavlor, bara ögnat lite snabbt. Man ser ett hundnamn, googlar det, kollar på hemsidor, hittar ett annat namn osv. Så föll min blick en dag på Astra-Agenda Vom Gebrannten Waldes stamtavla och plötsligt såg jag att stackars hundens mamma och pappa var halvsyskon! Att morfarhunden och farfarhunden var samma individ! Att morfar/farfar-hundens föräldrar är kullsyskon! Jag är förvånad att att lilla Astra-Agenda kom ut med en svans där bak och att huvudet satt där fram.
Så kollar jag upp Linas släkt på pappa Don Dantes sida. Konstaterar att Dantes mamma Beatrix Zamolxis inte heller gick av för hackor.
Beatrix mamma och pappa är ju nämligen också kullsyskon! Och ännu bättre, när Beatrix parades med Don Dantes pappa Miller Di Latiano så var det ju inte bara färskt blod i den blandningen. Den hundens farfar, Prinz Vom Norden Stamm, är nämligen även Beatrix farfar! Hade Don Dante varit människa hade han varit en andra generationens Quasimodo. Eller rättare sagt han hade nog inte ens blivit född, det är väldigt ovanligt att barn till syskon överlever särskilt länge. Det hade tagit slut vid Beatrix.
Linas pappa Don Dante, som dog bara 5 år gammal av att ha ätit råttgift, lämnade 134 valpar efter sig.
Bara för att Louis Dobermann började avla på ett fåtal hundar så kan jag inte tänka mig att hans tanke var att aveln så här närmare 120 år senare skulle baseras på… ett fåtal antal hundar!
Detta är ju bara mina egna funderingar och jag är ju som sagt ingen expert på avel. Två frågor skulle jag dock vilja ha besvarade; Hur resonerar de som är experter på avel och hur lång är medellivslängden på dessa hundar?