Nu har Iris uppfödare Eva lagt ut de filmer som hon tog på sin blogg. Nästan hela Iris MT fick hon ju med hurra, däremot har jag svårigheter att få med mig de klippen hit till min blogg så ni får kolla HÄR.
Bilderna i inlägget har jag fått från snälla Catrin som fotade.
Domare: Ove Andersson och Susanne Kihl.
Testledare: Marie Andersson.
Iris följde med TL men var som vanligt inte så särskilt intresserad av en främmande människa.
När det var dags för kläm och känn så åkte Iris svans ner från sin vanliga upp-svans till lite blyg-svans men hon stod still och sa inget eller försökte inte flytta på sig.
Min minnesbild av hur det gick till är mer eller mindre den samma som det som syns på filmerna. Hann tänka på några saker under banans gång;
Jag minns att jag tänkte när Iris skulle gripa om kampstocken på 5 m att jag tyckte TL tog emot hunden lite märkligt, det såg ut som att hon tog emot hunden med kroppen istället för att följa med runt när Iris bet tag i den. (Om man säger så här, hon hade inte samma teknik som Ronnie när vi tränat för honom). Så när jag skulle släppa henne på 40 m så var jag väldigt nyfiken om TL skulle göra likadant igen. Det gjorde hon och Iris fick neddrag för att hon saktade in när hon närmade sig.
(Hunden efter Iris var Camilla Dahlgrens Cape secure-vovve ”Svempa” och då pallade inte TL att ta emot den hunden på samma moment så de fick byta TL innan den hunden gjorde på 40 m. Jag blev inte förvånad.)
Jag minns även att jag tänkte att jag knappt fick gå fram och berömma/klappa om Iris på dumpen, släden och skramlet innan TL sa att jag skulle börja gå med henne så jag var inte ett dugg förvånad när hon inte var klar med dumpen och skallade till en gång.
Den ”sociala gubben i regnkappa” börjar ju momentet med att klappa i händerna och när Iris hörde det började hon skälla direkt. Hon reagerade likadant på skottet, kändes som att hon förväntade sig att det skulle komma en ny socialgubbe i regnjacka ut genom skogen.
Lägger ut det som Iris fick som omdöme av domaren Susanne Kihl efteråt också;
Ehh.. tittar vi rent hur hon är i banan så är hon, socialt med människor så har hon en ju en viss osäkerhet, hon startar ju där med att acceptera hanteringen men hon visar ju ändå att hon är inte är helt säker i situationen med människor.
Den sociala nyfikenheten; hon är ganska neutral när man hanterar henne så det har hon ju liksom att hon tycker att det är ok att man tar i henne men hon söker sig ju inte fram till folk … och samtidigt så ser man ju hon stelnar till när testledaren kommer fram här och i gruppen och även i det sociala samspelet när figuranten kommer på uppmaning. Hon startar fint med socialt samspel, precis i starten, men sen växer hon väldigt snabbt över i aggressionsbitar och sen är det ju det också osäkerhet kvar när hon ska fram och avreagera.
Tittar vi på lekandebiten ihop med dig och när ni börjar med samarbete i trasan så har hon ju ett fint samarbte, det är full fart ut griper trasan och in och bjuder dig till lek så att det…
(Här avbröts vi av att någon tittade in i stugan och gav lite instruktioner ang parkering av bilarna.)
Sedan går vi över till testledaren som ska starta upp en lek här med henne, hon kommer ju in på uppmaning, flera uppmaningar, det tar ju ju lite tid innan hon kommer in till henne och bjuder henne till lek, men hon gör det när testledaren jobbar på henne.
Sen har vi gripandet på dom hära 40- och 5-metarn. Hon har ett fint gripande på nära håll, hon har ett lite sämre gripande på långt håll, där har hon en liten inbromsning innan hon griper. Och hållandet där tuggar hon och kagglar(?) ganska mycket innan hon sitter fast och gör hon på både 5 och 40-metarn. Och sen slita dra, hon kämpar och och hon drar men det kan ju göras med mer intensitet om man ska se det så, men hon håller kvar. Växlar i bettet lite grann.
Förföljandet, jakt, förföljandet på lilla bytet där har hon en idealisk jakt i full fart hon jobbar rationellt för att få tag i det här bytet och hon behåller bytet och det är inget att säga, hon har en idealisk jakt. Uthållighet att vilja jobba när den här försvinner in i röret, det gör hon också med intensitet och hon jobbar ju alltså mer än 30 sekunder.
Sen kommer vi in på de sociala delarna och det sociala samspelet och hela den här biten och det har vi ju redan gått igenom då att hon har osäkerhet mot människor.
Sen tittar på det här handlingsförmågan, hur löser hon uppgifterna i banan, hur handlar hon rationellt eller inte? Hon löser ju kortvarigt och försöker ju lösa det men hon gör ju så mycket annat under tiden. Hon liksom handlar ju inte rationellt hela vägen och det har ju med hennes koncentrationsförmåga att göra också att kunna koncentrera sig på upptag och retning och avsluta handling Är ni med? Ni får ställa frågor självklart om ni… Det är ju också det att hon startar upp och sen gör hon en massa annat under tiden och så behöver hon väldigt mycket hjälp av dig för att kunna liksom komma till sluthandling i momentena.
Anpassningsförmåga, hur hon anpassar sig när hon går in i testsituationerna så hon är har egentligen rätt låg intensitet i de flesta stuationer, hon är mer låg än hög och det har ju alltså med temperamentet att göra och det är ju det vi ser hur handlar hon när hon väl startat upp i momentet. Hon försöker och sen så går du in och hjälper henne, får du göra då på nyfikenhetsbiten, avreaktionen och allt det här har kommit.
Det tar lång tid för henne i avreaktion, innan hon liksom har sänkt sig till neutralt läge. Både dumpen här så har hon lite kvarstående aggresionsbitar hon skäller en gång till när hon går förbi dumpen och det tar tid innan hon sprungit färdigt om du förstår. Likdant vid figurraden där så tar det också tid du får hjälpa henne och ropa och hon springer förbi dig där inne i alla fall, så springadet tar ju överhanden i den situationen och det har ju både med koncentrationen att göra, handling och anpassningen där. Så att där hamnar hon ju på att det tar lång tid i flera situationer.
Minnesbilder när hon väl har skakat av sig det här, när vi väl går de här passagerna så har hon ju enstala undvikande beteenden ffa allt där på släden fick hon ju gå två gånger och liksaå på dumpen där behövde hon ju gå för att sänka sin aggresionsbit. Det tar lite tid.
Så tittar vi på rädslor; det har hon, hon har ju en hel del rädslor med sig i sin aggressiosbit, hon pendlar ju mellan flykt och startkontroller. Hon vill ha kontroll men hon kollar också flyktvägarna men hon står fortfarande kvar hos dig. Framför allt där på släden där så försöker vi ju se vad hon gör, hon har ju inte flytt men hon är ju beredd. Och aggressionen är ju stor, det är ju också något man kanske ska tänka på med den här hunden, dels har hon en osäker mot människor och sen blir hon ju lite rädd och då tar hon till aggressionsbitarna och det gäller ju att tänka till där då. Och nyfikenheten, ta sig fram och undersöka där behöver hon mycket hjälp och det tar lång tid men hon hamnar ju fortfarande här då på att bli godkänd på 321 poäng.
Aktiveteshöjande har hon ju på skotten hon går igång och börjar skälla på dig där och då hamnar hon ju inom ramen för godkänt.
Det viktigaste för dig är ju att veta vad du har i snöret och det hoppas jag att du är medeveten om att det är en hund som har ganska mycket bitar med sig som så man inte får en hund som biter bakifrån för det skulle jag kunna tänka mig att hon gör det i en osäkerhetssituation eller ett överraskande… och där avbröt jag henne med ett ”aldrig”!
Vet inte hur många gånger jag behövde lyssna på det hela för att hinna med att skriva ner allt men det är många kan jag säga! När jag lyssnade på det första gången på plats var det mycket som jag inte fattade vad hon menade med riktigt, kan säga att jag inte blivit så mycket klokare nu när jag lyssnat på det ännu fler gånger! Menar hon på fullt allvar att Iris behöver hjälp förbi figurraden t ex?
Så var det då exteriördelen. Den gjorde jag mest för att få reda på om hon hade fler ”fel” än avsaknaden av tanden och för att få henne mätt! Jag har ju ingen aning om hur höga någon av mina hundar är.
Exteriörbeskrivare var Christina och när hon plockade fram sin sticka och mätte förkunnade hon; 68 cm. Nääää, sa jag, det tror jag väl inte. Så vi mätte en gång till. 63 cm! Så fint, då ligger hon ju i alla fall någonstans mellan rasstandard dobermann!
Christina satte höjden till 64 cm på pappret men jag lånade stickan och testade lite själv. Hon ligger nog där vid 64-65 cm typ.
Men annars var det inte så mycket att säga om extreriörbeskrivningen annat än att det var kul att träffa och prata med Christina.
Och förutom tanden så hade hon inget att anmärka på direkt, Iris hade varit Korad nu om det inte vore för lille, lille bissingen. Jag tycker att hon är fin utan också!
Jag tog några få bilder själv, nedan Iris söta syster Myra under exteriörbeskrivningen.
