En massa vovvar!

På midsommar hade vi tre hundar här på besök; Anna som var här och hälsade på med matte Emelie, Nemo och hans husse var här och firade lite med oss över dagen samt vår lille chihuahuagranne som behövde passning då hans flock var på icke hundvänligt midsommarfirande.

Nemo var den som var gladast över att få fira tillsammans. Han vill alltid leka och lyckades övertala Anna att det var en bra idé. Iris sprang med lite men lekte hellre polis än var med och lekte.
20juni141

Vi tvingade även lille grannen att vara med och posera på bild på hela gänget. Men då fick de stora svartskallarna lägga sig ner så att han slapp alla deras långa ben och kaos. Han var som ni ser ändå inte så där jätteintresserad av att hänga med dem.
20juni142
Som kompensation för att han under en stund behövde vara med dem så satt han med vid bordet när vi åt och minsann fick han äta från en del tallrikar också.

Några dagar senare fick vi besök av en annan dobermann, Iris systerson Allan. Full rulle för hela slanten på denna unge herre som är runt 16 månader just nu. Lite för mycket full rulle tyckte matte och husse och jag försökte komma ihåg hur Iris var i den åldern. Tack vare bloggen kunde vi konstatera att hon var skitjobbig. Tur man glömmer och förtränger en del saker…
22juni142

Iris tyckte också att han var skitjobbig men det gick bra att vara i närheten av honom om man fick något för det. Korv till exempel. Faktum är att Iris blir en riktig fjäskis när det finns något att äta i närheten.
22juni141

I onsdags kom dobermann nummer fyra på besök, Kira som vi ska passa några dagar medan matte är på andra äventyr. Tyvärr kan Kira och Iris inte vara tillsammans och när de ska rastas så tar husse och jag varsin vovve, därför har vi hägnat in del av tomten och delat på vardagsrummet med kompostgaller. Kira har egen utgång till sin del av altanen och tomten och det funkar utmärkt.
28juni141
Det är bara när Kira äter ben eller jag är på Kiras sida som Iris visat minsta intresse för Kiras del av tomten, annars bryr hon sig lika lite som hon brukar om andra hundar. För första gången är det rätt skönt då kompostgaller faktiskt bara stoppar Kira, hade Iris velat gå in till henne hade hon bara puttat undan gallren och då hade det blivit jobbigt.

Dobermannsöndag; grilla i sökskogen

Under tiden som husse och Lina stannade hemma och sprang milen tilsammans i förmiddags åkte Iris och jag till Ljungbyhed och tränade hund.

Vi började med sök och Iris var först ut i skogen för att leta figuranter. Hon fick leta upp två för henne okända människor och vips så var det inte så självklart för henne att skallmarkera när hon hittade dem. Jag hade dessutom låtit bli att utrusta figgarna med någon form av leksak eller belöningsgodis. Figuranterna fick be henne att skälla och då plötligt kunde hon bra igen. Nyttig erfarenhet!

Sen var det unge herr Nemo där husse lagt ribban högt i söket. Hitta, skallmarkera och fortsätta skälla till husse kom ut till figuranten var lite för mycket för Nemos skalle men hittar figuranter gör han och glad är han när han gör det!
28april13.1
28april13.2

Sen var det dags för en ny bekantskap med ludd på! En tjusig Australian Shepherd vid namn Jacko. Ljuvlig hund som var otroligt snabb i starten (ja, jag jämför med dobermann). Han låg ner när han hittade figgen och hade precis börjat skallmarkera därifrån. Jag gillade det konceptet.
28april13.4
28april13.3

Sen var det fröken Kiras tur att leta figuranter, dolda under kammonät bakom en tall bland annat.
28april13.figge
Kira hade spring i benen som vanligt och hennes skall ekade i skogen, hon är duktig, snabb och söt.
28april13.5
28april13.6

Efter det var det dags för engångsgrill och en massa korvar!
28april13.sist
När allas magar var mätta åkte vovvarna Nemo och Jacko hem och Iris och Kira fick åka till klubben för att träna lydnad också.

Jag fick jättebra hjälp av både Jessica och Christian som öste kommenderingar över oss när vi tränade på att bara ha en bra fokus i utgångställningen. Några ”återfall” fick vi med hopp och frustration men dem plockade jag bort med hjälp av några Nej + en liten släng vatten.

En riktigt bra dag och söndagsträning som toppades med ljuvligt gröna åkrar i det skånska landskapet på hemvägen!

Perfekt lördag för en hundnörd

Planen var faktiskt att besöka MyDog nu i helgen. Tyvärr jobbade husse så det var bara att lägga ner de planerna. Tur var väl det, i dag hade vi nämligen det stora nöjet att åka till våra vänner utanför Ljungbyhed!

Vi började med att åka till skogen och lägga spår. Jag la ett spår till Iris och pga bristande skogskännedom blev inte spåret så jättelångt men fyra apporter slängde jag ut längs vägen.

Efter 50 minuter gick jag spåret med Iris som varvade upp så fort jag plockade ut selen och spårlinan ur bilen. Jag hade sett både en hund gå in och fyra hundar komma ut på samma ställe som spåret började, därför selade jag på Iris precis vid bilen och började sedan gå mot spåret utan att säga någonting. Iris svängde in från stigen där spåret gick in och när vi hade gått kanske 30-40 m så var jag säker på att Iris verkligen gick i spåret och inte letade hundlukt, stannade och startade därifrån.

Jag kom som vanligt inte riktigt i håg var jag hade gått och tillät Iris att visa vägen och nöjde mig med min egen halvkoll där bak i spårlinan. Alla fyra sakerna (en proffspinne, tre leksaker) fick jag in och jag påstår att Iris kan spåra. Börjar bli dags att vi låter någon annan gå spåren åt oss.

Efter det körde vi lite sök. Senast Iris gjorde det var nog i slutet på september om jag inte missminner mig. Jag kan alltså inte påstå att vi har någon särskilt kontinuitet i vår sökträning.

Målet för dagen blev därför att få Iris att skallmarkera när hon hittade figgen och skälla tills jag kom ut till dem. Det gick finemang. Det som gick lite sämre var att Iris på samtliga skick är väldigt högervriden, så det blir något vi får försöka träna lite på; rakare skick.

När Iris hade kört klart var det dags för lilla Kira att köra. En fjäderlätt dobermann som springer väldigt fort och skäller väldigt bra när hon hittar en!

Nöjda och glada lämnade vi sedan skogen för att åka till Söderåsens BK och träna lydnad. (Fast vi tog en liten fika först).

Jag visade de andra vad Iris brukar vara dålig på och Iris uppvisade upp samma hopp och pip som vanligt i början. Vi fick jättebra feedback och det är så bra att ha två par ögon som kan hjälpa en att se det man själv inte ser eller tänkt på.

När vi tränat en stund kom även Kira ut på planen och vi fick vara lite störning till dem. Det fixade Kira finemang. Jag la in Iris i bilen och ägnade den sista stunden åt att fota Kira när hon tränade med husse.
1kira5jan13
2kira5jan13
3kira5jan13

Efter det åkte vi hem till Kiras hus och jag blev bjuden på mer fika innan Iris och jag åkte hemåt igen. Precis när kom hem till Lina (som varit ute på långpromenad med husse under dagen) hörde Nemos husse av sig och undrade om vi ville ses.

Dagen slutade alltså med att vi fick besök av Nemo! Flickorna var väl som vanligt inte så jätteimponerade över att han var här och ville ha deras ben eller sprang runt och bara var glad men de låg mest och vilade under tiden ändå. Det var vi människor som gullade med, lekte och pratade om och med honom.

Vi tog en gruppbild på gänget innan de åkte hem igen. Vi enades om att det var en rätt talande bild.
gang5jan13

Bästa lördagen på länge, önskar att alla lördagar kunde spenderas på detta sätt!

Spår och glädje

I dag har jag spenderat dagen tillsammans med Kira-gänget igen. I dag spårade vi på fälten i närheten av deras hus mellan hästahagarna och Söderåsen. Ljuvligt vackert!

Att träna hund ska vara kul och det är verkligen kul att träna med Kira och co. Mycket glädje och ta tillvara på den fart, fläkt och arbetsvilja hundarna har. Det är inte bara musik som ska byggas utav glädje, hundträning ska vara precis likadant. Vi är helt eniga i att det är så man bygger upp bästa relationen med sin hund.

Först var det Kira som skulle gå sitt spår med husse Christian.

Lilla Kira visade skolexempel på fint spårupptag, nosen i backen och rätt ut.



Rätt bra spårmark, ligger rätt fint, är rätt kul att lägga spår där!


Kira har en likadan boll som Iris har och den låg som spårslut. Kira gillar också sin gröna!

Kira skuttar i hopp om att husse ska kasta iväg bollen. Ljuvliga studs-hund!

Sen var det Iris tur att gå sitt spår. Jag hängde kameran runt Christians hals och fick på så sätt en massa bilder på oss också, jättekul!



Iris levererar liten blå apport. En av IKEAs små mjukisdjur ”söt barnslig” för fem kronor.


Samma-lika spårslut som Kira; gröna bollen. Så fort hon hittade den släppte jag linan och så firade vi ordentligt!


Tack för en underbar dag gänget på prärien!

Sök- och spårdag i Ljungbyhed

I dag åkte jag till skogarna utanför Ljungbyhed för att träffa Jessica, Christian och Kira. Jag blev omedelbums utskickad bakom en stubbe där jag fick ligga på en presenning och vänta på att bli hittad av Kira. Det gick rätt fort och Kira skällde högt och ljudligt när hon hittade mig, duktig vovve!

Jag passade på att fota Kira när hon skulle ut och leta efter matte sista skicket. Kira var laddad men lyssnade så fint på husse och låg så snällt ner i sitt fina röda lilla linne tills husse sa att det var dags att leta rätt på matte.

Sedan hände det som är det coola med dobermann; från noll till fullt ös rakt ut i skogen, den grymma farten! Bilderna blev ju inte direkt skarpa men det går inte att undgå hastigheten.

Även Iris fick prova lite sök, det är något vi inte gjort så ofta. Iris behövde inte mycket uppmuntran för att kasta sig ut i skogen hon också. Hon var även väldigt taggad att få dra iväg, det var nästan lite galet. Skällde som fasen gjorde hon också när hon hittade Jessica och Christian. Roligt med sök tyckte vi!

Efter de lyckade sökövningarna åkte vi en liten bit med bilarna och la varsitt spår bland nya tallar. Under tiden som spåren låg gick vi en promenad tillsammans med Lina längs lilla skogsvägen.

Dags att spåra. Kira med snyggt svart björkissele.

När det var dags för Iris att spåra försökte jag mig på att fota samtidigt när vi gick spåret. Käre tid, varför? Höll på att stå på näsan ett par gånger och jag konstaterade att jag MÅSTE ha handskar på mig när Iris spårar! Vi spårar så sällan att jag hinner glömma det mellan gångerna hur ont det gör i händerna.

Som tur är brydde sig inte Iris så mycket om cirkus matte där bakom och levererade sina tre pinnar bakåt till mig och hittade sin belöning i form av liten kampstock på slutet.


Mitt älskade lilla djur hade en bra dag i skogen!

Det enda dåliga med dagen var att eftersom det regnade till och från hela tiden så hade jag med mig min gamla kamera och fy fasen va tråkigt det var att ta bilder med den…

Fika, spår och kurs

I går var hela vår flock och hälsade på Gizmos flock. Efter att husse Christian och jag varit ute på ängarna och lagt varsitt spår till Kira respektive Iris så satt vi inne hos dem och fikade en bra stund. Vi hann prata mycket hund…

Lilla Kira blir större och större för varje gång jag ser henne men riktigt stor kommer hon aldrig att bli. Husse och matte tror att hon kommer att sluta på 63 cm i mankhöjd.

Kira påminner väldigt mycket om Iris när Iris var i samma ålder, fast Kira har lite mer skinn på nosen än vad Iris hade i den åldern tror jag.

Efter allt det goda fikat var det dags för spåren. Iris har inte gått så många spår på äng så hon spenderar väldigt mycket tid till att nosa, snurra runt och beta gräs istället för att spåra. Men några pinnar hittade hon trots allt. (Kan man kalla spår plocke pinn?)

När det var färdigspårat tränade vi lite lydnad. Christian kommenderade Iris och mig genom lydnadsklass ett och vi var jättedåliga, men det var bra ändå för vi behöver mer träning.

Jag har lyckats hitta en kurs som vi ska gå Iris och jag! Anmälde mig samma dag som jag fick nys om den, hoppas att vi kommer med. Det går som sagt inte att gå runt på tomten och träna för sig själva längre.

En glad midsommar!

Jag hade inte några direkta planer för midsommar eftersom husse skulle vara bortrest.

Därför blev jag väldigt glad och tackade genast ja när jag fick frågan om jag ville fira midsommar med den här lilla sötnosen. ->

Lilla Kira och hennes flock (mer känd som Gizmo-flocken). Eller lilla och lilla, Kira har hunnit bli 6 månader gammal nu och hade vuxit på sig och blivit mycket större än när jag såg henne sist.

En stor dam bli hon nog aldrig men däremot en liten, lätt och smidig dobermanntik med mycket fart i! Jag som precis följt Emelies hund Anna växa upp och som vet att Anna och Kira är lite släkt kan inte låta bli att se vissa likheter i kroppen på dem.

Efter att ha ätit gott gick vi en liten promenad med alla fyra hundarna. Kira och co bor granne med ännu coolare hästar än vi. Stora typer med pudelrockarfrisyr! En av pudelrockarna följde med oss längst staketet när vi kom gående.

Precis när jag hållit ett litet tal om att jag är så nöjd för att Lina inte bryr sig så mycket om hästarna där hemma och sagt att Iris inte bryr sig alls så skällde Iris ut stora totton…

Den sista biten av promenaden fick lilla Kira gå lös och var rätt fort framme hos Iris och gjorde lekinviter. Iris och Kira har faktiskt knappt träffats innan och ännu mindre lekt. I dag fick de chansen och de tog den med råge! Full fart och mycket spring i deras hage blev det!

En liten cool brandman var på eget äventyr under tiden som flickorna sprang runt. Det märks väldigt tydligt på barn som vuxit upp med dobermann att de där svarta fartdårarna inte är så där mycket att bry sig om alla gånger.

När Kira och Iris sprungit och lattjat en stund kallade vi in våra hundar och Iris och jag fick vara lite störning när Kira och Christian övade på lite sitt och ligg. Kira var superduktig!

Glad Iris låg duktigt ner och kollade efter sin nyfunna kompis. Min vackra hund med det något ärrade örat!

Lina då?

Jo hon var ju också med så klart. Men hon verkade vilja hoppa in i bilen när de andra sprang runt så jag öppnade ena burgrinden och Lina studsade genast in. Och stannade där!

Lite suprise får jag erkänna. Om inte annat hade hon ju kunnat ta tillfället i akt att springa bort och leta efter katterna som hon efter många års empiriska studier vet bor på gården. Men tydligen inte. Är man en dam som gillar att ligga med tassarna i kors så är man…

Efter hagspringet så gick alla in i huset. Fyra dobermann och en liten brandman somnade sött när vi andra fortsatte prata (hund) och äta godis.

Tack så otroligt mycket Gizmo-flocken för att vi fick komma hem till er och fira en glad midsommar! Hoppas att alla fick en lika bra och trevlig dag!