För två år sedan lärde mina kollegor mig att virka. Jag hann göra några mormorsrutor och en liten figur innan vi flyttade till Skåne och min nya hobby lades på is. Men så i veckan bestämde jag att jag ville virka igen.
Plockade fram min Virka roliga amigurumis av Mia Bengtsson och bestämde mig för att försöka göra hunden. Kröp upp i soffan och satte igång. Iris upptäckte snabbt att hon inte var i centrum och att jag tittade mer på garnet än på henne.
Det finns budord även för hundar och dobermann har ett rasbundet som lyder Du ska inga andra intressen hava jämte mig. Så är det.
Var jag än la boken så hamnade Iris på den. När inte det funkade och jag trilskades med att virka vidare kom hon först med en boll (hann inte ta bild med mobilen) och sen dunkade det ner ett ben.
Jag har hunnit göra ett huvud, ett ben, en nos och nu håller jag på med kroppen, ni ska få se vad fint det kommer att bli till slut!