Ibland tycker jag att Iris är lik en säl när man stryker hennes öron bakåt på huvudet. Men då brukar det vara jag som liksom klappar hennes öron bakåt, de hamnar inte så av sig självt.
Sally kan vika sina öron bakåt alldeles själv. (Sallys öron lever ett helt eget liv, de är rätt roliga öron faktiskt!)
I dag när hon satt i soffan med öronen så där skojigt bakåtvikta såg jag plötsligt vem hon liknade; Dobby husalfen i Harry Potter! Lika sorgliga ögon råkade hon också få till.
Att Sally ser sorglig ut på bilderna avspeglar för övrigt inte den lilla frökens humör eller stämningen. Hon är vild och glad som vanligt.