Dagen började soligt och vi var ute på tomten och fixade. Jag klippte gräsmattan och sågade ner några grenar på en björk som jag tänker fälla snart.
Iris håller sig inne på tomten men vet precis hur man tar sig ut på egen tass om matte går ut genom grinden till framsidan. Rådjursstuds och hon är på samma sida!
Efter några timmar började riktigt mörka moln hopa sig i horisonten. Lina smög in genom altandörren när åskan och blixtarna satte igång, Iris och jag stannade kvar ute och tittade på ovädret tills det började regna också.
Sedan kurade vi inne i några timmar tills jag kom på att det kan regna på tävling. Då hoppade jag genast i gummistövlarna och tog med mig Iris ut och tränade lydnad!
Det duggregnade lite och jag började med en platsliggning på 25 stegs avstånd i det blöta gräset. Räknade till 100 väldigt långsamt så det borde ha blivit dryga 2 minuter. Iris ljudade och gjorde ett litet smygkryp på några dm framåt. Hmmm…
Efter det körde jag linförigheten, inkallningen, ställandet och läggandet så tävlingsmässigt som möjligt. Dvs ingen belöning och inget beröm under momenten. Var tvungen att ta till dubbelkommando för att få henne att lägga sig och plötsligt sjöng tävlingsnerverna en elak visa i mitt huvud.
För att tysta tävlingsnerverna så tränade vi extra på läggandet under gång så att både Iris och jag fick känna att detta kan vi.
Avslutade med att hämta ut Lina, lägga henne i gräset (krävdes löfte om mycket godbitar, Lina gillar inte blött underlag) för att sedan hämta Iris och lägga henne plats bredvid och avsluta med ytterligare en platsliggning på 30 stegs håll i 2,5 minuter. Båda låg stilla och tysta. Hurra!