Jag orkade inte lägga upp alla bilderna i går från träffen med Anna och Emelie så resten kommer här;
Vi tog nämligen en sväng ner till agilitysidan av planen också.
Anna och Iris höll ett kort möte där de enades om att planlöst springa lite genom de tunnlar som fanns på plats. Och det gjorde de! Anna sprang in i en, Iris kollade när hon kom ut på andra sidan. Anna sprang in i en Iris sprang efter och kom ut på andra sidan. Var valpen trollades bort under transportsträckan vet ingen… Jag pekade på den gula tunneln och bad Iris springa igenom, hon sprang bort till den gröna och sprang in i den istället.
Både Iris och lilla Anna knatade upp frivilligt på balanshindret och poserade tjusigt. Anna till och med satte sig däruppe och såg ut att bara softa och fundera lite på vad hon skulle hitta på härnäst.
Delar av agilitysidan har ett litet stängsel light runt delar av planen där hindren står uppe. Tillräckligt i vägen för att små agilityhundar inte ska kunna få ryck och lämna planen, tillräckligt högt för att inte några stora vovvar ska kunna springa ner och hitta på bus.
Jag började i alla fall kasta Iris boll över det mjuka staketet och hon hoppade utan problem fram och tillbaka efter sin boll. Det fanns även en liten typ som på något märkligt sätt hamnade på fel sida av staketet och som också ville hoppa lika högt som Iris.
Liten Anna var mäkta irriterad på den där orangea skiten som var i vägen! Hon bet, hon brottades, hon tog sats.. men det gick inte! Då satte hon sig och surade en stund. Eller så funderade hon.
Ändå försökte Iris vara en snäll hundvän och lät lilla Anna låna bollen som tröst för att hon inte kunde hoppa lika fint och högt ännu. Det hjälpte en liten stund.
Men vem fasen hade inte blivit lite irri när någon bara susade så där enkelt över ens skalle och man själv satt fast som en tjock fisk i trålarnätet under tiden?
