Warning: Undefined array key 1 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Undefined array key 2 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 557 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 621 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 629 Livet med dobermann – Sida 22 – En blogg som handlar om hund, hundträning och hundliv!

Inlägg

Publicerat

Skitspår och blåsig strand

I går mötte vi upp Dennis och hans gulliga hund Gilla för att spåra. Jag la ett rätt okomplicerat spår till Iris med 3 rapporter och fyra räta vinklar på en äng. Konstaterade när jag gick det att det låg kaninpluttar överallt men tänkte att vi testar ändå.

När vi hade väntat en timme och Iris skulle gå sitt spår åt hon bara bajs. Nom-nom-nom-bajs.

När Iris äter bajs istället för att spåra blir jag irriterad, när jag blir irriterad är det inte så kul att spåra. Följaktligen ville jag inte bli irriterad. På något märkligt sätt så spårade Iris och åt bajs samtidigt för hon tog sina jädra vinklar men då visade det sig att alla människor och hundar som gått över ängen under tiden vi väntade hade flyttat 2 av våra 3 rapporter. Man får tacka…

7dec152 Valpen hon hajade precis ingenting, hon bara tittade och nosade och var cluless men det är ju skit samma, hon hittade en kamptrasa i slutet på en kort promenad i skogen i alla fall, haha!

Dagens spårhöjdpunkt blev Dennis och Gillas spår. En riktigt fin målbild för hur det ska gå till. Det och ett trevligt samtal med Dennis är vad jag tar med mig av dagens spår!

På väg hem blåste det rejält och jag la märke till att parkeringen vid stranden på hemvägen var tom. Vi stannade till i stormen och rastade oss på sandstranden. Isflaken såg ut som Korrugerad plåt eller plast, skojigt!
7dec154
Sally och Iris hade det också skojigt. Iris fick springa runt med sin boll och jag övade inkallningar med Sally. Iris såg lite sjöfåglar men sprang bara en kort startsträcka som verkade vara mest för sakens skull. Hon avbröt jakten självmant och kom tillbaka till mig och ville ha en godis istället. Skvallerträning med fördröjning, självklart!
7dec153
Båda hundarna hade öron och ögon fulla med sand efteråt. Båda somnade de gott i soffan när vi kom hem. En rätt bra hunddag trots allt.

Publicerat

Iris springer bort tuttarna

Häromdagen var det dags igen; Iris blev skendräktig och plötsligt hamnade saker på udda ställen.
7feb151

Alla ”valpar” plockades bort och kvar finns bara de bollar och kamptrasor som vi har framme för att Sally i alla fall ibland ska tugga på något hon faktiskt får tugga på. Iris hundtuttar är dock fulla med mjölk och hon är rätt bra på att slicka sig själv på dem även fast hon inte får.

För att bota denna skendräktighet får Iris nu lite mindre mat och så har vi sett det som en bra anledning att komma ut och börja springa med henne. Springa bort mjölken och tuttarna. Husse springer med henne i koppel och jag springer med henne i drag. Det sistnämnda går jättebra och hon känner av att hon inte ska tokspringa hela tiden!
20jan152

Husse är dock lite hurtigare än jag och därför har Iris sprungit sammanlagt 91 km och jag har bara fått ihop 22 km. Men vi har kommit ut i regn och rusk och snöblask så det får vi tacka Iris skendräktighet för!

Publicerat

Mycket fart och lite hjärna

Det här med att vara med valp och behöva göra saker. Bästa och jobbigaste lösningen; följa med! Och då jätteskönt att bo i Stockholm där möjligheten väldigt ofta finns att kunna plocka med sina fyrbenta.

Har ju även gjort det här så mycket nu att det är en vana och trampar på som vanligt och glider in i de butiker jag brukar, men så är det ju något som inte riktigt är som vanligt. Jag har ju inte min lydiga Anna med full hjärnkapacitet i kopplet utan nästan hjärnlösa Asta. Den lilla busiga valpen som man behöver passa på nästan hela tiden. Att hon inte sätter sig fast i någon tants kappa, välter saker, är i vägen eller liknande. Det är mycket fart och lite hjärna, men man får ju skratta (och bli svettig).

Nu är hon inte helt galen jämt utan kan bete sig riktigt fint också och ibland fäller hon ned sin lilla bak och då är jag snabbt där med en gotta och ett bra, duktig tjej!

I kassan på Arken Zoo var det som att hjärnan helt och hållet checkade ut. Visst är det härligt att de är pigga och framåt, men ibland kan hon väl vara den där valpen som bara tittar? Inte hoppar, gör lekinviter, klättrar på alla och snurrar runt i kopplet. Fina är att hon fortfarande kommer undan med sin hjärnlöshet. Vi får se hur många kilon till det varar innan skratten byts ut mot sura munnar haha!

 

Publicerat

Infinity and beyond?

Häromdagen var vi i Åhus. Där gick vi en promenad ner till stranden. Sally får gå lös på så många promenader som möjligt just nu, lära sig hålla reda på resten av flocken.

När Iris känner lukten av havet/vatten får hon ofta en himla fart plus att den här stigen hade hon gått förut så Iris stretade på allt vad hon orkade. Sally var tvungen att springa ifatt husse och Iris på väg ner till den snöiga stranden.
4feb151

När Sally såg havet stannade hon till och tittade en stund. Var detta infinity and beyond? Kanske tyckte hon att det var vackert? Något verkade i alla fall röra sig i hennes lilla huvud en stund innan hon anslöt till husse och Iris nere på stranden.
4feb152

När man inte riktigt vet var man hamnat är det bra att ha en storasyster. Särskilt en som älskar att springa på stranden och visar precis hur det ska gå till! Även om Iris sprang lite ute i vattnet också och Sally klokt nog valde att inte göra det så såg Sally ut att ha buskul på stranden!
4feb153

Jag instagram-filmade en liten snutt också, den kan ni se här

Publicerat

Beslutsångest

Idag tog jag för första gången med mig Asta till Gärdet i Stockholm. Tanken var väl att besöka en ny plats, nosa på och vänja sig med hundar som springer överallt och öva på smått och gott.

Är det något som jag haft och har problem med så är det att bestämma mig för vilken inkallningsfras jag vill ha. Med Anna hade jag Anna hit och det passade ypperligt. Hit är nämligen inte ett ord jag till vardags använder så mycket. Tanken var att köra samma med Asta. Däremot hade jag inte väntat mig hur svårt det skulle bli för mig att lära om och vilket huvudbry det faktiskt blev och är. Jag snubblar på orden och säger ofta fel namn…

Madeleine har ju kört Iris här vilket blev ett alternativ för mig och jag trodde faktiskt efter att jag i fredags när vi följde med Elaine ut till Sjöhaga Hundcenter hade bestämt mig för att använda just här.

Men så är jag lite tveksam till just här ändå. Jag använder det ordet mer i vardagen och vill ha en inkallningsfras som verkligen betyder det de betyder när det väl gäller. Jag kunde till exempelvis säga här till Anna när jag enbart ville att hon skulle hänga på, alltså ingen där och då femöringsinkallning.

Kanske är det jag som är struligaste matten i stan och att det är svårt att lära gamla hundar att sitta, men detta är verkligen jätteirriterande!

Som det blivit nu ropar jag för mestadels endast Asta för att i alla fall kunna träna och befästa något. Hur det ser ut kan ni se här och med lite fågelstörning här. Inkallningarna är från idag på Gärdet. Jag är jättenöjd med hur hon skötte sig! Trodde inte alls att det skulle gå så bra som det gjorde med fågeln (och då även inkallningarna med hundarna, fotgängarna och skidåkarna som jag inte filmade). 

Tror inte att jag saboterar något genom att inte ha bestämt mig än, men det vore ju himla skönt att faktiskt ha det spikat. Vad har ni för inkallning och vad tror ni om mitt strulande? Hit eller här?

Publicerat

Dobermann i verkstaden!

I går åkte jag och flickorna till Ystad. Där fick vi vara med och leka lite i några verkstadslokaler hos ett snickeri som under helgen varit plats för en kennelträff för en massa Dobermundes-hundar.

Jätteskojig miljö att upptäcka och vara i med hundarna. Då några skulle åka hem och åka långt under dagen fick de börja med att leka leken ”hitta matte”. Sabina och hennes hund Nikita.
1feb154
Det fanns ställen så det räckte och blev över att gömma sig på. Att stå inne i den gröna pressen som hängde från taket visade sig vara det svåraste stället för samtliga hundar.
1feb151
1feb152
1feb153

När jag hade tagit bilder på dem kom jag på att jag ju faktiskt hade lilla gopro-kameran och filmade några av hundarna istället. Ljudet har jag tagit bort då jag hade kameran mot kläderna och det brusade och prasslade förskräckligt mycket!

Iris var väldigt glad att vi var på ett nytt ställe och ville gärna att det skulle vara hennes tur att springa runt i lokalerna hela tiden. När det inte var hennes tur stod hon och skällde precis hela tiden och hon hade så bråttom att det skulle bli hennes tur att hon tog sig över de där fåniga kompostgallret jag satt upp och sprang fram till dörren in till verkstaden. Det var bara Iris själv som tyckte hon var duktig.
1feb155
När det var Iris tur tänkte jag att vi skulle försöka köra sök men Iris tyckte annorlunda. Det var ju fullt av folk i hela lokalen och Iris såg ingen vits med att skallmarkera dem som syntes lite sämre. Hon letade efter något, inte någon. Så vi bytte figgarna i lokalen mot att jag gick och gömde mig istället, Iris hittade mig till slut och jag bestämde mig för att nästa gång gömma sak eller doft åt henne. Sen fick Iris fick gå och lägga sig i bilen i väntan på nästa aktivitet.

Sally tog jag in i lokalen sist av alla hundarna. Då hade de flesta redan gått och börjat grilla sin lunch men Sally och jag skuttade runt en stund tillsammans i lokalen. Det var kul, Sally är gullig och lite försiktig men inte rädd.

Under lunchen somnade Sally i mitt knä och efter att jag hade ätit färdigt visade Iris och jag lite leta-övningar på mina medhavda burkbanor. Iris var duktig och liggmarkerade och hade nog velat göra mera men det hanns inte riktigt med då de andra också ville prova.

Tyvärr har jag inga bilder på hur jag fick mattarna att krypa runt på det hårda golvet och nosa och krafsa på burkarna för att väcka intresse hos sina vovvar men de var jätteduktiga! De två vildaste vovvarna där mattarna trodde att hoppet var ute för fokus efter den långa helgen var de två som snappade upp det hela bäst och snabbast. De är inte dumma våra vovvar!

Tack alla inblandade för en jättetrevlig dag!

Publicerat

Asfaltsflickorna nytt försök

I dag gjorde jag ännu ett försök att få flickorna att spåra på asfalt. Försök nummer tre för att vara exakt.

För att minska lite på överskottsenergin speciellt hos Iris så hade vi varit i en liten skog och körde uppletande innan. Fyra föremål som Iris hittade och sedan gick vi en stund lite fram och tillbaka i skogen. Efter det åkte vi till asfalten.

Jag försökte filma när jag gick med Sally som var först ut. Det visade sig vara en dålig idé att försöka göra två saker samtidigt men lite hann fasta på film innan jag stängde av. Sally spenderar tid på att titta och lyssna men knatar på rätt fint när hon är klar med det.

När det var Iris tur fick husse filma istället. Iris är väldigt yvig och får fortfarande sina infall att bara plöja på rakt fram i den farten hon brukar ha när hon spårar (och det är därför hon har världens kortaste spårlina till sitt förfogande) men det går inte att jämföra med innan då hon fattade precis ingenting och bara byggde frustration och hade sig! Nu spårar hon ju i alla fall och de fyra mynten jag hade lagt ut markerade hon lika fint alla fyra. Det tar sig!

Publicerat

Det är i dag du fick veta

Den 27 januari, det var i dag det hände. I dag för ett år sedan. Ett år sedan jag märkte att Lina i vila andades snabbare än normalt. Ett år sedan jag satte min ena hand mot Linas bröstkorg och den andra på Iris och märkte den tydliga skillnaden. Ett år sedan jag åkte direkt till djursjukhuset och fick det bekräftat. Ett år sedan jag fick veta att Linas hjärta hade slutat fungera som det skulle. Att hon hade fått DCM och att det bara kunde sluta på ett sätt.

Ändå har jag vetat att den här dagen skulle komma nu, kunnat förbereda mig på den. De senaste dagarna har jag tänkt på allt igen, alla mina sista minnen av Lina är ju från precis den här tiden. Sista promenaderna och utflykterna innan hon blev sjuk, hur fort allt gick sedan, vilket väder det var ute då, vad vi gjorde, hur det kändes. Allt har kommit tillbaka som en vemodig liten film i bakhuvudet och så fort jag inte tänker på eller gör något annat så ploppar det upp igen; känslorna, tankarna, minnena.

Så går jag in på mitt instagramflöde och upptäcker det fruktansvärda. Det som inte får hända men lik förbannat händer ändå. Det som hände för ett år sedan har hänt igen och detta var jag inte förberedd på. Bilden på er tillsammans gör ont att titta på för jag vet hur det känns Tessan. Jag läser texten under din bild och inser att det är inte bara ett år sedan, det är även i dag. Det är i dag du fick veta och det gör så ont i mig! Jag vill nästan be om ursäkt till er Tessan, jag hade kunnat förvarna dig, jag visste ju redan att detta var en skitdag, en hemsk dag!

Under bilden har du skrivit #fuckDCM och jag kan inte annat än att hålla med. Jag önskar bara att det bara inte hade gällt er, att det fått fortsätta bara vara Linas dag. Inte er. Inte någons!

Jag gråter för Linas skulle men mest gråter jag för er Tessan, för blondinen och chokladpralinen.

 

Publicerat

Sally vill gå ut

Här sitter Sally vid ytterdörren och väntar på att någon ska öppna den åt henne. 25jan15

Sallys olyckor inomhus har varit få då vi varit duktiga på att gå ut med den lilla så fort hon ätit, sovit eller lekt. När hon var en plutt kunde jag ha henne på ena armen och sätta på mig jackan med den andra och bära ut henne. Nu sätter jag henne på hallmattan under tiden som jag sätter på mig jacka och skor.

På något härligt sätt har det satt sig i den lilla valpskallen. Sitter man på mattan ska man ut och kissa och följdaktligen har hon börjat gå dit och sätta sig när hon behöver gå ut. Vi skyndar till dörren för att verkligen förstärka beteendet!

Publicerat

Att lämna sin valp ensam…

Idag har jag tvättstuga och det innebär att Asta måste lämnas till och från. Nyss såg det ut såhär:

Det här måste ju vara ett av världens tråkigaste klipp att titta på. Så om jag sammanfattar är hon ensam drygt 8 minuter. Hon ser när jag går, somnar om och sover tills jag kommer tillbaka.

Det här känns rätt lovande och måste väl vara lite av ett gott tecken? Speciellt om jag tänker tillbaka på Anna… Hur har era valpar betett sig när de lämnats ensam kontra när de är lite äldre? Anna var svår, riktigt svår. Hon behövde tid att förstå och mycket rutin långt in i vuxen ålder.