Warning: Undefined array key 1 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Undefined array key 2 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 557 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 630 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 638 Madeleine – Sida 129 – Livet med dobermann

Stockholm Hundmässa 2010

Ja kära nån, jag är inte som alla andra när jag planerar mina hunddagar! I dag var det dags för den årliga jätteutställningen ute i Älvsjö och natten till i dag jobbade jag. Kändes bra när jag planerade in det hela, lite sämre när jag kom hem från jobbet strax före klockan åtta i morse och bara ville sova!

Följden av noll sömn blev att jag inte riktigt var så på som jag borde ha varit. Jag som hade tänkt ta bild på alla fyrtionåt hundarna tog bara någon bild lite här och lite där och plötsligt hade jag rattat in någon inställning på kameran som jag inte kunde ändra tillbaka och sen såg jag någon jag kände och började babbla om annat och sen… Lost in space i allmänhet var jag men jag tror jag har rätt när jag säger att;

BIR blev herr Smart Wood Hills Respect Reebok
BIM blev tiken Dalma E Herenya Morne Urya Nosta

sstock3
Uppfödare Jeanett och Jean Dark Grabazzi

sstock7
Camilla och Molecularis Akilles Exor

sstock4
Hunden Mezzrow’s Arwin

sstock6
Uppfödare Camilla och Diragos Il Divo

Efter själva utställningen var det dags att stå i Svenska Dobermannklubbens rasmonter. Husse och Lina åkte bil ut till Älvsjö lagom tills det var dags att stå i montern tillsammans alla tre.
sstock1

Det var väldigt kul att stå i montern. Jättemånga kom fram och ville fråga, klappa och prata dobermann. Vi uppmuntrade alla att ge Lina en gobit och Lina smaskade i sig och ville bara ha mer hundkaramell. Vi upptäckte fort att det bästaste tricket att kunna när man står i montern är ”vinka” för då kommer det sstock2många barn och vill ge godis och försöka få hunden att vinka.

Jag hade stora planer på att gå runt på mässan och handla. Dels till mina vovvar, dels en liten beställning till vår vän Tyson.

Men inte tusan orkade jag handla något! Inte tusan ville husse bli lämnad i montern! Inte sjutton hittade jag det jag skulle och ville ha när jag sprang en snabb sväng! Inte var jag ensam om att kolla på grejjerna heller! Gud så trångt det var.

Och så mycket märkliga ting det finns att köpa! Här till vänster är det ras-strumporna med dobermannstrumpan någonstans där i mitten. Kuperade tyvärr, annars hade jag ju genast köpt minst ett par strumpor.

Jag köpte; INGET! Fy så trist!

Tröstar mig lite med att vi fick några påsar med smakprov på hundmat, hundarna blev väldigt nöjda över detta.

Själv somnade jag sött i bilen på väg hem ungefär när vi lämnade parkeringen på Älvsjö…

Linas sista åktur

Att bära hundar fram och tillbaka genom hallen tar på ryggen. Tack och lov kom husse hem så han fick bära de sista turerna innan fixet och fogen torkat ordentligt.

Jag tog bild på Linas sista åktur i famnen. När man bär henne så klänger hon fast rejält med sina framtassar! Hon riktigt kramar sig fast.
linutbara
På lördag är det dags för Lina att vara monterhund på Stockholms Hundmässa i Älvsjö. Lilla Lina grånäbb står i dobermannmontern mellan kl 15-18. Hon vill gärna att många kommer och mutar henne med hundgodis och kliar henne lite vid örat!

Full fart (alla utom Lina vill vara med)

I dag spenderade vi någon timme eller två på isen med Camilla, lille Vincent och Tyson. Camilla puttade vagn, jag åkte pulka, hihi!

Alla verkade ha kul utom Lina. Hon var bara försiktigt positiv. Tydligen var kombinationen läskiga isen och två galna kompisar för mycket på en gång. Lina ville inte dra, hon vill inte leka, hon ville bara gå vid mitt ben och se lite snäll ut.

När jag åkte i pulkan så sprang hon lite försiktigt vid sidan av. Tills hon inte ville det heller och bara stannade. Lina är världens sötaste dobermann! Kolla filmen så får ni också uppleva ögonblicket då matte märker att en hund saknas…

Bära ut hundarna en och en

bygbob2 I dag dök en okänd man upp i vår lägenhet. Han kom strax efter klockan nio och när han ringde på dörren skällde Iris som sig bör när man tror att någon är på väg att ta över ens hus och hem.

Den okända mannen var golvläggaren som skulle lägga nytt golv i vår hall och eftersom hundarna precis hade varit ute så stannade vi i vardagsrummet när han började jobba i hallen.

Iris spanade noga på typen som kröp på golvet bakom plasten och kompostgallret. Hon stod där och viftade på svansen med ett ben i munnen när han sågade i golvbitarna och kröp runt på golvet. Plötsligt verkade han i Iris ögon ha förvandlats från elak husövertagare till kul kille som hon ville ha uppmärksamhet ifrån.

Själv var jag bara trött då jag hade jobbat natt och låg och slökollade på en film i soffan. (Därav den dåliga bildkvaliteten, jag smygtog bilderna från soffan med min iPhone.) Efter att filmen var slut gick jag och la mig med vovvarna i sovrummet och sov någon liten timme.

golve1 När jag vaknade igen kände jag att det började bli tid att gå ut med vovvarna. Hur skulle vi passera de nylagda hallvgolvet utan att förstöra något? Frågade hallmannen om man kunde gå på plattorna redan, nej det fick jag inte men hundarna kunde sa han För de väger väl inte mer än 15 kg eller nåt?

Informerade om att flickorna väger + 30 kg och då var det inte välkomna längre. Det vara bara att plocka upp och bära dem och en och en samtidigt som jag försökte gå i de tomma hålen fram till dörren. Fasen så mycket lättare än man kan tro kan jag tala om! Iris hoppar ju upp i famnen frivilligt men bestämmer gärna själv när hon ska hoppa ner. Lina ville inte nudda byggplasten, hon ville inte vara i mattes famn, hon ville inte bli buren, hon tyckte att det var äckligt när jag puttade på kompostgallret med henne i famnen.

Nu bär jag alltså vovvarna fram och tillbaka varje gång vi ska ut och in. Det måste bli klart i morgon!

Det är dags för ett finare huvud

Svenska Dobermannklubben Stockholm har en jättegammal och jätteful logga.

Svenska Dobermannklubbens logga är inte särskilt vacker den heller och dessutom är det en kuperad hund på bilden, dvs något som inte varit tillåtet att göra i Sverige sedan 1947. Dags att byta logga? Japp, det är det!

Själv skulle jag gärna ha en klubbjacka eller tröjja men jag är ju inte intresserad av att gå runt och visa upp den där fula loggan på ett plagg!

Jag har spånat på en ny logga till SDK Stockholm ett tag men till det behöver jag en bild på ett snyggt huvud och det har jag tyvärr inte. Hoppas fortfarande att någon i styrelsen eller annan medlem sitter på en bra huvudbild som jag kunde få tillgång till!

Tills vidare får Iris vara modell och bilden nedan är alltså något jag suttit här hemma gjort på skoj, inte något förslag till ny logga om nu någon blev förskräckt!

Dagens äventyr på isen

I dag tog vi med oss hundar och pulka och åkte till sjön för att kolla iskvaliteten och om de dragits upp några skidspår ännu. Eftersom de hade plogat den årliga skridskovägen på isen vågade vi oss ut vi också. Håller isen för lilla plogbilen så håller den för oss.

Kopplade fast bägge hundarna framför pulkan och jag satte mig i. Båda hundarna drog så fint och jag satt så nöjd och glad i pulkan.

Plötsligt frågade husse om jag hörde smällarna i isen men det gjorde jag inte, skramlet från pulkan tog bort alla andra ljud. Lina hörde däremot smällarna och bara la av, hon ville inte vara med alls längre. Hon ville inte dra, bara springa så nära husse eller mig det bara gick. Hon försökte till och med springa mellan husses ben. Slutade med att jag höll henne i vanligt koppel sittandes i pulkan.

Efter ett tag bytte vi plats jag och husse. Han åkte pulka och höll i Lina, Iris och jag drog. Nu hörde även jag ljuden, det lät som raketer som smällde av på avstånd men det kom från isen. Rätt dova ljud och även om jag såg en av sprickorna som bildades när det smällde till och jag verkligen kunde se att isen var flera decimeter tjock så kändes det lite läskigt.

Vi vände och började gå tillbaka igen. Husse gick med Lina och Iris drog mig i pulkan hela vägen tillbaka i full fart. Vi bara stannde till då och då för att vänta in Lina och husse. Så fort de var ikapp så var det full rulle framåt igen! Jag filmade hennes sista två ryck över isen.

När vi gick bort till bilen sen på en vanligt stig så fick Lina gå i drag igen och då var det inga som helst konstigheter att dra. Varken själv eller tillsammans med Iris. Hoppas att isen smällt klart snart så att Lina kan springa med nästa gång.

Inspiration från vovve, ff på mattan

Efter att flera dagar på raken suttit och kikat på en fritt följ-utmaning på vovve.net så kände jag mig jättesugen på att träna lite och filma lite jag också! Det är kul när man får inspiration så där!

Sen att jag ser samma generalfel som vanligt trots att jag tror jag skärper mig… jaja.

Lite lydnad och nya selar

I dag åkte vi ut till klubben för att träna lydnad. Visserligen bara ett väldigt kort pass med Iris men Lina följde med och var sällskap.

När jag tränade fritt följ med Iris kände jag plötsligt hur en varm nos duttade på min högra hand där jag hade några godisar. Det var Lina som gick ett halvt steg bakom mig! Är man så duktig och smart när man tigger att man inte ens stör träningen är det ju självklart att man ska få godis!

Någon hade ställt upp en ruta på den plogade planen också så jag körde några rutan med Iris. Hon hamnade rätt varje gång men kom in från fel håll en av gångerna. Några hopp lydnadsklass två gjorde vi också.

Tog med flickornas selar som kom i går med posten bara för att passa på och fota dem när vi var ute. Jag beställde direkt från Björkis hemsida och det gick riktigt fort att få dem. Plus att jag är supernöjd med färgerna, precis så synliga som jag ville att de skulle vara!
nyaselardec10
Är rätt nöjd med att de matchar flickornas Hurtta-halsband så bra också! Snyggt ska de va!

Full rulle med däck

Vad gör man när man vill träna sina vovvar på att dra men är själv och inte har något tillräckligt tungt att stoppa i pulkan? Plus att det sandas överallt så det inte går att dra pulkan ändå?

Jo, man går ner i källarförrådet och letar fram det gamla däcket! (Låg givetvis längst ner längst in…) Sen var det bara att sela på flickorna och koppla ihop dem med draglina och däck och sen gick vi! Själv hakade jag fast ett koppel i linan också så jag kunde agera ankare och eventuell draghjälp om däcket skulle fastna i någon snödrva.

Det funkade utmärkt och hundarna gick fint sida vid sida och drog. Jag kunde öva på stanna- och dra-kommando och hundarna drog fint framåt. Tydligen är det fysiskt omöjligt för Iris starta på kommando utan att bli liiite uppspelt varje gång och skälla i örat på Lina! Så fort de börjar röra på sig så slutar hon men eftersom Lina inte ens brydde sig så fick det vara så.

När vi hade gått en bit så kändes det som att vi borde öka farten lite. Det blev så trist när vi bara gick. Därför började jag jogga lite, Lina och Iris ökade genast på takten och travade på. Plötsligt fick jag ett infall att springa ett rejält varv med dem.

Sagt och gjort! Två dobermann, ett långt snöre med ett däck längst bak och en märklig typ i mitten sprang lite mer än 6 km i går längs trottoarer och vägar. Många tittade bara på oss men en mamma med två små barn frågade faktiskt; Vad gör du? när vi hade stannat för en toalettpaus så jag förklarade glatt och lite anfådd vad det var vi pysslade med. Sen sprang vi vidare.

Så här såg vi ut förutom att draglinan är längre i verkligheten.
dacketidec
Förutom att jag var glad över att det gick bra med mina knän så var det härligt att springa efter dem och se hur fint de drog tillsammans. När jag orkade så sprang vi så snabbt jag kunde i några meter också (dvs inte många meter) och vovvarna hakade på direkt! Det märks att de gillar att dra!

Jag är också väldigt nöjd med hur bra stanna-övningen gick. Med lite tur så lyssnar Iris nästa gång i skidspåret också!

Draghund med kötthög på släp

Hämtade ut skidorna (service inför säsongen) i fredags, men då skulle jag jobba kväll. Lördagen gick åt att vara i Södertälje på föreläsningen/mötet men i söndags så äntligen, äntligen, äntligen var det dags för skidpremiär! Jag valde att ta med Iris för att hon har lite mer tempo och jag tänkte att det kunde vara kul att starta med lite fart.

Vi gick med våra skidor bort till golfbanan, det är ett par km dit så Iris fick gå i sele och värma upp på vägen dit. När vi hade ca 500 m kvar till skidspåren började Iris plötsligt att skälla och streta framåt. Vi skojade lite om att hon visste vad som var på g men ändå var vi lite osäkra. Var det så att hon visste och blev så taggad? Eller var det de tre hundarna som gick framför oss?

Hundarna försvann och Iris fortsatte streta, hoppade framåt i selen och skällde. Det VAR skidåkningen hon kom ihåg gick igång på!

På med skidorna, gjorde oss klara, sa åt Iris att springa och PANG!! var den lilla svarta kanonkulan på väg i full fart med mig som en liten sketen kötthög på släp! Jag hade fullt upp med att försöka komma ihåg hur det var att stå på skidor och hålla balansen samtidigt! Eftersom det var söndag också så var vi inte de enda skidåkarna som var ute heller. Det var folk överallt.

skidandec10Ordet stanna har inte varit Iris starka sida och det var bara att inse att det inte gick att åka i spåren med henne. Vi fick göra egna spår i lössnön och öva på stanna. Ändå åkte vi fortast av alla! Själva stanna-övningen gjorde jag så att på lämplig sträcka så sa jag stanna och slängde mig åt sidan så det blev stop. Gissa om man blir snöig av att öva så? Plus att man ska kravla sig upp också.

I lössnön fanns det ju heller inte något givet håll för Iris att dra åt så jag hade fullt sjå med att rikta in henne. Under tiden letade hon efter husse och alla skidåkare på håll kunde ju vara han…

Så kom husse åkande. Vi pussade och hoppade lite på honom innan han åkte i förväg. Efter det slumpade det sig så att vi hade fritt framför oss i spåren. Kom på plats i skidspåret och sen var det bara att försöka hålla sig på benen! Fy tusan vad det gick! Med vetskapen om att husse var någonstans där framme också så la Iris i en extra växel! Jag kommer att bryta nacken i vinter!

När vi väl var klara med skidåkningen och gick hemåt så fick Iris ha kvar selen och gå/dra som hon ville. Jag tänkte att jag skulle öva på stanna-kommandot när vi gick. Sa stanna och hon stannade. Bra. Gav samma kommando som när vi åker skidor för framåt och Iris la in högsta växeln och började tokdra! Fick lägga ner stanna-övningen då jag inte orkade hålla emot. Säker på att hon fattat drakommandot är jag i alla fall! Men ska det bli skidåkning utan att slå sig sönder och samman i vinter så måste jag börja träna in kommandon, för nu har jag en draghund i andra änden av linan!