Träningpass nummer tre i källaren. Ökade svårighetsgraden ytterligare genom att dela på den lilla bollbiten i två.
Sen gick jag som vanligt ner i källaren och gömde den ena på en dörr. När det var dags att leta frågade jag husse om han ville följa med och titta och det ville han. Så med husse, hund och belöning i form av tennisboll gick vi ner i källaren.
Iris ville bara ha bollen i min ficka. Hon sprang runt och toknosade ett litet varv och kom sedan tillbaka i tron om att nu hade hon förtjänat den gule. FEL, FEL, FEL!
Till slut fick hon lite hjälp från mig och då verkade poletten trilla ner. Vi gjorde ett sök till där jag gömde biten på ett nytt ställe och nu jobbade Iris som hon brukar, målmedvetet och självständigt utan att söka rätt på min blick hela tiden eller försöka göra inbrott i min boll-ficka.
Vad lärde vi oss av detta? Jo, att nu när jag har två jämnstora bitar så ska jag ta den ena biten och gömma på en liten, begränsad yta så att hon hittar och får belöning direkt. Så att vi alltid gör ett litet ”uppvärmingssök” först och sen får hon leta i hela källaren.
