För några veckor sedan pratade jag hund med en kollega på jobbet. Av någon anledning kom vi in på ämnet tiggade hundar och min kollega som tydligen inte gillar tiggerier vid matbordet sa något i stil med Ja min gamla hund visste vad som gällde, det räckte med att jag öppnade kylskåpet så gick hunden ut ur köket.
Hemma hos oss funkar det inte riktigt så utan snarare tvärtom. När vi öppnar kylskåpet och börjar laga mat så kommer hundarna. Iris sover ofta på/vid ens fötter när man står vid spisen.
Jag sitter ofta framför tvn och äter och då ligger Iris bredvid mig i soffan med huvudet i mitt knä. Hennes nos hänger ofta bara några cm från min tallrik även om hon inte försöker ta av den. När vi sitter och äter vid köksbordet ligger Iris oftast på golvet under bordet och beroende på vad vi äter så är Lina inte långt bort hon heller.
Som ni ser så är köksbordet inte vanlig köksbordshöjd utan ett barbord som vi hade i lägenheten innan. Därför har det liksom aldrig gjort något att hundarna varit i närheten av köksbordet då det ändå är så högt.
Nu är vi precis på gång att köpa ett köksbord i normalhöjd och plötsligt inser jag att jag har en hund som gärna vill ha huvudet i mitt knä när jag äter, jag har två hundar som kan lägga huvudet på bordskanten på ett vanligt köksbord och den lilla lax-incidenten på julafton gör ju ingenting bättre direkt.
Det blir nog till att hundarna får lite nya regler kring det nya köksbordet… Ni med normala köksbord, vad har era hundar för regler kring matbordet?
Oavsett vad det är för bord, vart vi är eller liknande så får våra hundar inte under några omständigheter hänga på oss eller andra när vi äter, eller vistas runt köksbordet vare sig vi är där eller inte, för att undvika tjuveri.
Dock är det vissa som tycker att det är ”gulligt” i början, hundar testar ju när dom kan, men vi försöker vara tydliga med att det inte är OK.
Lilla Jossan får tigga, hon dregglar inte, eller hoppar på oss/gäster utan sitter och vinkar/sitter fint en bit bort, och det stör ingen.
För oss får dom inte tigga vart vi än äter, i soffan, ute i skogen osv. Dom får sitt och vi har vårat.
Hos oss gäller regeln ”syns du inte så finns du inte” när vi sitter och äter. Alltså; ska han vara i köket får han ligga UNDER bordet. Tycker inte det är tiggerier när man inte har ögonen på sig :P
Däremot får han inte vara i köket om inte någon är där. Han är ju inte lika stor som dina hundar men han är snabb som tusan på att ställa sig vid diskbänken och slicka upp eventuella rester.
Vi har vanligt matbord och en bullmastiff.. Hos oss ligger man under bordet eller ligger i hallen.. Men inget tiggeri vid bordet, för då är det hallen som gäller..
Ni är duktiga som är så konsekventa :yes: Hur ofta försöker er vovve att tänja på reglerna? Dvs tigga fast man inte får? Och räcker det att ni säger åt hunden att gå till hallen då?
Vi har grind in till köket och äter vi i finrummet får de kommandot att ligga i sina korgar. Problemet är att båda hundarna ligger och psykar oss hela måltiden igenom, ibland skickar vi upp dem till övervåningen.
Smarta vovvar som med telepati från korgen försöker få er att vika ner sig!
Blandras 8 år under bordet. Inget tigg.
Schäfer 2 år har valt helt själv att inte delta i människornas måltid.
Schäfer 12 veckor sover på mattes fot.
Vid besök inga hundar alls i köket…möjligtvis då blandras 8 år…;-) :dog:
Hårbollarna ligger/ är runt bordet. Ibland kan en nos sticka upp på kanten å man får en tass i knäet. Å mill sitter gärna å tittar å talar om att han aldrig aldrig någonsin fått mat.. Men dom e ju små å ”syns” inte direkt :) angående erat barbord är det för 2 el 4 personer? Vi har separerat å jag å hårbollarna har flyttat till Helsingborg :) närheten av Råå bk. :) vi får träffas snart kram Erica m pälsbollar. God fortsättning!
Hårbollarna är ju bara charmiga om de skulle sitta och tigga lite fint och tindra med sina ögon!
Bordet är för 4 personer men vi har suttit 6 pers vid det när vi lyckats klämma dit några på kortändarna också, säljes till högstbjudande ;)
Först vill jag börja med att tacka för en väldigt rolig, kreativ och nyanserad blogg!!
Jag brukar nästan aldrig kommentera, men nu kände jag att det kliade i fingrade…. Hundar runt matbordet, en ganska ”simpel”, men ack så kär fråga att diskutera! :-)
Ska jag vara helt ärlig så har jag faktiskt aldrig förstått hela grejen med det här s.k. problemet, men jag menar absolut inte att ringakta det! :-) Jag får ofta den här frågan på mina kurser och förutom frågor om hur man lär hunden att ”inte” dra i kopplet, ”inte” hoppa, ”inte” skälla är just ”inte” tigga vid matbordet det vanligaste orosmomentet. Massa ”inten” blir det…..
Sjäv har jag stora hundar och lågt matbord, hi hi! En kombination som fungerar utmärkt! I familjen har vi haft hund i mer än femtio år, själv har jag haft hund i 35 och det har varit en salig blandning av taxar, terriers, till nu boxer, dobermann och briard. Våra fyra hundar är ALLTID med, oavsett om vi äter vid tv:n, matbordet eller har gäster. De sitter nära och sitter jag själv i soffan ligger de oftast brevid mig eller till hälften i mitt knä. Det är väl en smaksak förstås, men jag tycker det är uuuuur-mysigt!!!
Boxern kan dreggla lite, om det är ngt extra gottigt, men det är allt.
Det de däremot inte får göra är att tigga från gäster, men det har de lärt sig ändå genom att det alltid är från mig det smaskiga kommer. Så det genererar så att säga ”rätt” beteende iaf. :-) Förutsättning för att få vara med är ”frihet under ansvar”, d.v.s. är man snäll och tyst blir det godis, annars får de lägga sig en bit ifrån. Det har de dock lärt sig redan som valpar och är en tämligen simpel metod. Tycker iaf jag!
Att utesluta dem från köket el dyl är för mig helt otänkbart. Jag vill ju ha dem där och så länge de inte ”kräver” får de vara med och än så länge har det aldrig vållat nga konflikter. Jag kan faktiskt t.o.m. uppleva mina hundar som väldigt ”otiggiga”. De ligger snällt o väntar, ofta med hakan på tassarna.
Skulle det dock vara någonting som gör att det inte passar sig, hundrädd gäst el ngt sådant räcker det oftast med en harkling el att snällt ”be” dem att gå och lägga sig. De brukar alltid få någon belöning för det, som ett ben el ngt samt få sin mat samtidigt el strax före vi äter. Då är de iaf mätta (men kanske fortfarande små-sugna…:-) Det ska löna sig att vara väluppfostrad tycker jag och det är en stor skillnad från det som så många betecknar som ”mutor”…..
Ja, det var lite av vad jag tycker. Säkert många som inte håller med, men jag gillar att ha det på det sättet och tycker att det är helt självklart att hundarna ska få deltaga i hemmets aktiviteter. Ute och borta är det mycket krav som ställs på våra hundar och jag tycker att åtminstone deras eget hem ska få vara lite mer fritt och tillåtande…. Ändå har de här olika ”borta-/ hemma-spelreglerna” aldrig varit otydliga eller förvirrande för hundarna, de har alltid vetat att hemma får man ligga i sängen, ligga i soffan osv. Man får ”tigga” mat av matte tyst om man väntar snällt, men inte borta och inte av andra. Ibland tror jag att de är mycket klokare än oss! :-) Ibland gör vi en grej av ngt som inte ens behöver vara ett problem…. Men det är förstås en smaksak och om ngn nu absolut inte vill ha hunden vid matbordet så tycker jag att det bästa tipset är att lära hunden en plats, ex. en liggplats en bit ifrån (i ett annat rum är jag faktiskt helt emot) och att den där får förstärkning. Klickerträning är perfekt här! Annars kanske ett smarrigt ben fungerar (För vissa hundar dröjer det att de nöjer sig med benet, maten på bordet är kanske trots allt godare, men till slut brukar de flesta lära sig att benet är alternativet till inget alls.) och vill man kan man utöka tiden och belöningsfrekvensen så att hunden slutligen lär sig att den får belöning efter att middagen är avslutad…
Tror inte detta blir ngt problem alls för dig Madde! Efter att ha följt din blogg under en längre tid tycker jag att det låter som att du har ganska god kläm på hur man tränar hund, så det blir nog finemang! Låt Iris o Lina vara med som förr… Och du, trots den lilla förargliga lax-incidenten, så är ju ”en gång ingen gång”….. :-) He he! Hon verkar vara en smart hund och en smart hund testar ofta lite olika saker under livets gång. Det hör till, men behöver absolut inte bli ett problem! :-) Oj, vilket långt inlägg detta blev….
Ha det gott och pussa dina älsklingar!!
Härligt att läsa Isabel! Hemma hos dig vill jag också vara hund. Vi har det likadant här hemma hos oss. Alla djur är med hela tiden, varför ska vi annars ha dem? Med irländsk varghund får man räkna med viss ”counter-surfing”, det hör till att kolla vad som ev finns. Vi mysträngs tillsammans när vi lagar mat, det känns varmt och gott i hjärtat.
Gott slut och gott nytt!
Hmmm…tror vi skal gå til innkjøp av bar bord :laugh: Era har noe flere tips om hvordan å tigge enn hvordan man ikke skal gjøre det! 8-)
*Harkel* Hur mina hundar gör och vilka regler vi har har du ju sett på bild :P
Vilken trevlig kommentar, Isabel! :-))
Själv låter jag mina hundar göra vad de vill (allt som oftast) när det kommer till köksbord, äta mat och matlagning. Det brukar bli av sig självt att när vi äter vid köksbordet (ett högst ordinärt…. inget ”extra högt”) att de ligger under bordet och att de ligger på golvet i köket när vi lagar mat. Äter vi framför TV:n ligger de i soffan bredvid oss. Och äter vi frukost i sängen ligger de i sängen med oss.
Även om de – nästan alltid – får någon godbit samt slicka tallriken efteråt, så tigger de inte särskilt aktivt utan ligger bara och väntar på sin tur (kanske säger mer om vår matlagning :-?). Och de har aldrig stulit något. Jag tror det beror på att det är så avdramatiserat… Min allra första hund var jag mycket striktare med (hon skulle absolut vara väluppfostrad och definitivt inte tigga) och givetvis fick jag en hund som gladeligen hoppade upp på diskbänken och snodde hela middagskycklingen om man inte passade henne!
Däremot får jag alltid passa lite extra när jag är hemma hos just mina föräldrar…. Och bara hos mina föräldrar – inte hos min mans föräldrar eller hos några andra vänner eller bekanta! Jag tror det har att göra med allt som utspelar sig i köket när jag inte är där…. :-/
Gordon har blivit en riktig tiggare sedan vi kom till huset :P
I lägenheten visste han att så fort vi satte oss vid köksbordet så skulle han inte va där, och det är aldrig att vi har sagt till honom, utan bara ignorerat han. Så när vi satt oss har han direkt gått och lagt sej i soffan tills vi ätit klart.
Nu kan han komma och lägga hakan på köksbordet som är precis i höjd med hans haka :P men inte att han skulle få för sej att ta nånting, han bara ska vara med.. :)
Cavalieren slutar ta mig tusan aldrig att hoppas på det bästa och skuttar glatt upp i kökssoffan och lägger hakan på bordet och kikar hungrigt ut över vad som ställs fram. Finns nog ingen som kan se så svulten ut trots full mage :-? Hemma hos mina föräldrar där han numera bor på heltid är det okej att han ligger i deras kökssoffa, men inget tiggande. När han kommer hit vet han mycket väl att han inte ens får befinna sig i kökssoffan, men likväl kan han inte låta bli att försöka. Nåååån gång kanske surkärringen (dvs jag) mjuknar :-P Nu på äldre dar har han fått en fuling för sig. Han ”snyter sig” rätt över bordet när man säger åt honom att hoppa ner från soffan – inte mumma :sick:
Kelpien vet exakt vad som gäller men är man inte lika konsekvent var gång så tassar han ändå över gränsen för att se hur långt det bär. Han gillar att ligga mitt framför spisen och då helst såpass att han kan slänga ut en tass och försöka fälla den som kommer bärandes på nåt smarrigt, så sen en tid tillbaka har han blivit förpassad till vardagsrummet medan mat lagas och är välkommen in i köket igen när vi sitter till bords och inte riskerar att snubbla över honom. Där lägger han sig genast taktiskt vid husses stol då han snabbt snappat upp att det är där det kan trilla ner nåt när matte vänder ryggen till :-/ Dags att träna husse istället kanske?
När vi tvåbenta går in i köket lämnar hundarna köket. Det är väldigt praktiskt, särskilt med tanke på att det finns väldigt små tvåbenta i huset som gärna slänger mat omkring sig.
Egentligen gäller samma princip som när det ringer på dörren. Då störtar hundarna ner i sina korgar så slipper besökare få hundarna klistrade på sig för de är otroligt människoglada.
De får gärna tigga så länge de inte försöker ta mat från bordet när ingen vaktar.
Jag har en malamute och en husky och de får vara med när vi äter( både i vardagsrummet och i köket) men de vet att de inte får vara föör nära och att de inte får tigga. För mig är det en självklarhet att det inte tiggs av andras mat. Tror de flesta gäster heller inte gärna vill ha hund dregel, tassar osv. när de försöker äta och en massa pip, gnäll och stirrningar stressar ju både oss människor och hundarna… De vet även att de inte får stjäla mat och vi kan lämna fram mat både på matbordet och på vardagsrumsbordet (som är lågt) utan att de tar någonting men här finns det vissa gånger deras snålhet har vunnit ;)
Så jätteroligt att så många skrivit om hur ni har det där hemma vid matbordet, tack! :yes:
Alla verkar, olikheterna till trots, en bra och genomtänkt inställning till hundarnas vara eller icke, tigga eller icke osv och det verkar ju funka väldigt bra oavsett hur man styrt upp det.
Längtar tills jag får ett vanligt bord här hemma och jag tror att det kommer att fortsätta vara som det är nu; dvs hundarna får vara med men inte ta mat, inte vara i vägen eller störa när vi äter.
Hos oss händer följande… Min goa, härliga Dvärgschnauzer vet att när vi äter är det lugn och ro som gäller. Hon är vanligtvis i samma rum, vilar i sin korg eller i sin fåtölj. Råkar jag tappa en liten matbit på golvet så tar hon inte det. Fungerar alltså utmärkt… MEN om jag råkar glömma något ätbart på soffbordet och går därifrån – vips, så befinner sig schnauzern på bordet, ätandes i ett rasande tempo.. :-))
Duktig hund och liten lurifax i ett! ;) Coolt att hunden gör skillnad på soffbordet och matbordet.
Jag har lärt dom att ligga och tigga med huvudet i backen och vänt från mig! gäster blir då inte sugna på att ge dom massor medans jag själv kan belöna deras trevliga tiggande hur mycket jag vill !!! Sen har våra hundar ett eget rum där dom får vara framför allt när vi ha dvärgbesök här!