I dag träffade jag Erica och två av hennes hundar för att träna. Erica har jag träffat två gånger förut då hon har varit med och tittat på träningen hos Ronnie två gånger. (Fast första gången var det ju inställt så vi var tvungna att gosa med Briskas-valparna istället. Stackars oss…)
Hur som helst så hade varken jag eller Iris träffat några av hennes fyra vovvar förut. Erica hade med sig två av dem i dag och tillsammans åkte vi till Råådalens BK för att träna agility.
Jag trodde att Iris vilddjur skulle vara vild när vi tog ut alla tre hundarna ur bilen för att gå en liten promenad innan vi klev in på gräsplanen. Blev glatt överraskad av att hon var nyfiken men ovanligt lugn och snäll? Eller är hon kanske alltid det när vi går med andra hundar i koppel?
Sen var det själva träningen. Det var härligt att vara tillbaka på en gräsmatta och träna agility! Dessutom är det superlätt att ha lydnad på en hund som är van vid att ha en figge med favvokudden som störning! Det hölls en kurs inne på planen med hundar högt och lågt och en beagle med tillhörande tvåbeningar tränade samtidigt som vi på de hinder vi ställt upp. Ett gäng andra hundar körde agility på lite andra hinder längre bort. Iris tränades lös oavsett hundar i närheten och inte en enda gång funderade hon på att dra någonstans, hon var bara intresserad av mig och belöningen.
Jag tog lite bilder på Ericas fina vovvar i omgångar och då kom vi till en av Iris sämsta grenar; sitta fast i pinnen. Iris brukar skälla och gny och ha sig, särskilt om jag går och ägnar andra hundar uppmärksamhet istället.
Säger inte att hon skötte sig strålande hela tiden men det var i stort sett bara på slutet av träningen som det började komma lite jobbiga ljud. Annars kunde jag få henne tyst och lägga sig ner till och med på avstånd och hon la sig lugnt och fint!
<– Snäll och lugn hund i pinne. Bilden tagen på lite avstånd dessutom.
Det enda negativa jag kan säga om dagens träning är att det till en början märktes av att vi tränat IPO den senaste tiden; allt var fullt ös så fort Iris trodde att jag tänkte ge ett kommando. Det gick dock att dämpa med att göra om och göra rätt tills hon blev mer fokuserad och lyssnade.
Fotade Ericas vackra vovvar som sagt och här nedan kan ni beundra dem på några av bilderna jag tog;
Hunden Milo, väldigt charmig kille med fluffig päls!
Lilla gumman Diva, glad och en riktig sötnos!
Precis innan vi skulle gå hem frågade Erica om hon fick ge Iris lite köttbullebitar. Klart att du får sa jag men tanken slog mig att Iris (som inte mer än nosat på Erica i förbifarten) inte skulle göra annat än att snatta belöningen och sen dra lika fort igen.
Det var blev lite av en överraskning när Erica övade tandvisning med Iris och från att reagera som jag förväntat mig med lite svannacke plötsligt stod med hela nosen i Ericas mage och lät henne pilla på tänderna. Samtidigt som Erica böjde sig över henne dessutom. Hon satt ner lugnt och tyst bara.
Otroligt kul att kunna jämföra dagens Iris med förra säsongens! Hunden som skäller i pinnen och morrar på folk som ställer sig och tittar på henne och var borta!
Stort tack för dagen, hjälpen och fikat Erica! Hoppas att vi ses snart igen.
Stort tack själv för jag fick komma ut i världen, hihi!! Jag å Iris ska bli bästisar en dag :) å bilderna är gudomliga!!! Å Milo å Diva blev så glada <3 kram
Så roligt med tandvisningen :D Heja Iris!!! Och nya träningskompisar! Ni tycks ha det gott nere i Skåneland :-)
Alla träningstimmar du har lagt ner börjar betala sig :-) Iris är underbar :-)
Vad duktiga ni är och vilka fantastiska foton du tar
Kram Eva
:dog: Erica, jag ser fram emot att Iris ska få en ny bästa vän! :D
:dog: Vanja, särskilt som jag varit slarvig och inte tränat så mycket själv på just tandvisningen. Iris verkar ha mognat lite. :-)
:dog: Catrin, ja kul när det blir lite lön för möda!
:dog: Eva tack så mycket! Visst är de söta Ericas vovvar! ?
fullkomligt älskar dina bilder, du borde höra av dej till en sån ”rasbok” med dina alster :)
(det känns verkligen som att man kan ta på pälsen på den stående hunden, så fluffig och lätt!!)
Tack I :) Det är extra kul att fota andra raser än dobermann också, som jag liksom alltid fotar i vanliga fall.
Härligt att läsa om er träning och att det går framåt!
Och vilka fina bilder!
Det är alltid lite sorgligt att se sheltiesar numera, saknaden blir så extra tydlig då. Men vilka fina, underbar päls sobeln har!
Trevlig helg!