Warning: Undefined array key 1 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Undefined array key 2 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 557 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 621 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 629 november 2010 – Sida 2 – Livet med dobermann

Förlorad i vågorna

Vi gick till stranden även i dag, det var ett mycket vildare hav som mötte oss när vi kom fram! Stora vågor och blåste som tusan!

Iris började genast springa både hit och dit och helst uppe bland gräset på kanten som bildats. Jag tänkte att jag och Lina skulle kunna gå där nere på själva stranden men det tog inte lång tid innan vi skuttade upp på högre höjd för att komma undan vågorna och jag fick tömma mina gummistövlar på vatten. (Vattnet var kallt!)

På bilden nedan ser man tydligt hur det är blött en bra bit upp på kanten där Lina står, när det kom en stor våg fanns det med andra ord inte någonstans att ta vägen. Det var bara att acceptera sitt blöta öde! Jag försökte vid något tillfälle backa ut en bit på stranden för att ta bilder på hundarna som busade däruppe. Trodde att jag skulle hinna med och vara snabbare än nästa våg sedan, fel!
ahusenov2
Lina spanar efter Iris som springer där uppe på kanten. Vinden lyfte upp Linas öron, såg kul ut!

Trots att stövlarna fick tömmas på vatten flera gånger så var det kul på stranden. Hundarna busade mycket med varandra och jag fotade under tiden. Som tur är så var det min gamla Canon jag hade med mig, kameraväskan var full av sand och lite fuktig när vi skulle gå hemåt igen.
ahusenov1
Jag hade med mig knoppbollen i fickan och mot slutet av promenaden gav jag den till Iris som sprang runt med den i munnen. Vid ett tillfälle såg jag hur hon släppte bollen precis vid min fot när jag skulle fota Lina. När jag vände mig om var bollen borta! Iris la också märke till det direkt och började nosa febrilt i sanden. Eftersom jag var så säker på att bollen skulle vara någonstans precis där jag stod tog det några sekunder innan jag lyfte blicken mot vattnet som höll på att dra sig tillbaka men då var det redan för sent. Iris knoppboll var förlorad i vågorna! Utdragen till havs!
ahusenov3
Sista bilden på knoppbollen och Iris innan bollen försvann i vågorna.

Iris hittade faktiskt en liten star wars-gubbe i plast i sanden som hon använde som bollsubstitut en kort stund tills lilla gubben inte längre höll för att vara boll och gick sönder. Vi lämnade det lilla star wars-liket på stranden och gick hem.

Strandbus och mera hus

Innan vi åkte på ny husletarjakt i dag så gick vi ner till stranden här för att rasta hundarna. Stranden var så gott som öde och havet var lugnt och stilla. De lite molniga vädret gjorde att horisonten och himlen liksom smälte ihop, jättefint! Kameran var inte med så bilderna nedan är tagna med min iPhone.
ahus10.1
Eftersom det var tomt på stranden fick flickorna vara lösa och de utnyttjade tillfället att springa så både vatten och sand stänkte. Husse och jag ställde oss en bra bit ifrån varandra och lät hundarna springa mellan oss på stranden. Kul!
ahus10.2
Iris studsboll upptäckte snart att man kunde hoppa upp och ner från de höga sandkanterna som hade bildats. Lina höll sig nere på stranden men gjorde enstaka försök att få tag på lillasyster innan de sprang ikapp, en hund uppe och en nere i full fart.

Iris hoppade givetvis både upp och ner på det brantaste stället! Vad annars?
ahus10.3
Lite sandiga och åkte vi sedan i väg på dagens husjakt. Vi hittade ett väldigt bra hundhus och nu håller jag tummarna att ingen utom vi vill ha det så vi slipper en elak budgivning.

Tråkig jakt

Hundarna har haft det skittråkigt för i dag har vi varit på jakt. Husjakt. När man har dobermann känns plötsligt alla villatomter små, grannarna tokigt nära och staketen för låga!

Därför har vi i huvudsak tittat på hus som ligger lite mer ute på landet. Iris och Lina hade säkert mer än gärna provsprungit tomterna men då ingen av husen vi kollade på hade helt inhägnat så kändes det onödigt. Att se Lina sätta efter en kanin över åkrar och ängar… nej tack!

Jag tyckte att vår bil passade fint utanför detta hus. Hundarna vinkar från bakluckan även om det är svårt att se på bilden.
skanehuse

Bakom en stubbe i en skånsk skog

Efter att ha gett Iris frukost och försäkrat mig om att hon inte hade tänkt spy upp den igen på fredagsmorgonen så packade vi in flocken i bilen och åkte söderut. 57 mil senare var vi framme i Skåne, närmare bestämt i det lilla huset på prärien och hunden Gizmos flock.

Jättekul att ses igen! Samtidigt lite konstigt att inte Spiken och Rocky fanns där längre. Nu ska nog Gizmo få en liten jobbig lillebror snart och tre dobermann fyller upp ett hus rätt bra tillsammans så det kändes ändå nästan som ”gamla tider”. Vi satt uppe till sent på natten och pratade hund, en trevlig kväll!

giz1nov10 Lördagen spenderade vi i skogen med att träna hund. Först körde vi uppletande med hundarna, Gizmo var en riktig fena på att hitta grejjer! Sen fick Iris testa på sin första stora uppletanderuta som redan var vallad och klar när hon kom till platsen. Tre föremål var redan utlagda så jag skickade bara ut henne med ett leta och hoppades att hon skulle fatta. Det gjorde hon och kom in med två saker av tre innan det började bli lite för mycket för det lilla huvudet. Sista skicket fick hon lite hjälp och då fick jag även in den tredje saken.

Efter uppletandet fick jag äran att gå och lägga mig bakom en stubbe i skogen och Magnus fick lägga sig under ett cammo-nät lite längre bort då Gizmo skulle träna lite sök. Det var härligt att ligga där och luta sig mot en rot och både höra och känna hur Gizmo kom i full fart genom skogen. Kände en förvånansvärt lätt tass i ryggen innan han försvann med sin rulle i munnen tillbaka till husse. Duktige killen hittade sedan både matte Jessica och Magnus lika fint.

giz2nov10Sist men inte minst gick vi en promenad i skogen och hundarna fick springa lösa tillsammans och sträcka på benen.

Jag beundrade Jessicas fina jacka med SDK-tryck på ryggen och lurade på om jag inte skulle vara snygg i en likadan…? Det tror jag minsann att jag skulle!

En fika tillsammans innan vi sa hejdå och lastade in våra saker i bilen och åkte vidare till Åhus där Iris (efter att först ha fått ny duracellenergi) äntligen har somnat i en liten hög i sängen bredvid Lina.

Lilla kräket till veterinären

Kl 10:45 Svordomar!

Åkte in till Albano då Iris fick 3-4 matskedar färskfoder till frukost och kräktes upp 10 ggr den mängden. Kotten var tydligen bara förrätt, det verkar finns något mer där inne i magen!

Kl 12:00 Iris fick träffa veterinären som lyssnade och klämde lite. Hon bestämde att vi skulle röntga magen också.

Det var svårt att lägga en dobermann på rygg och röntga buken! Iris spände sig sitt bästa och dobermannryggar är ju så smala att de inte går att lägga dem platt, men när vi väl fått över henne på rygg så låg hon i alla fall stilla. Två bilder liggandes på sidan blev det också.

Kl 12:30 Röntgenbilderna såg fina ut, kottfritt och inte några svullnader någonstans men Iris fick stanna kvar för lite kräk-observation, uppvätskning i form av dropp och lite blodprover.

Jag frågade den snälla sköterskan om de skulle sätta nål och ta prover innan eller efter att jag hade gått. Hon svarade att normalt gör de det när ägaren gått men så blev det lite prat om huruvida Iris skulle ligga still osv. Jag sa som det var att jag inte visste och då bestämde vi att vi skulle göra det när jag var kvar. (Hemligt hurra, jag tycker sånt är kul!)

Ett stick i vänster framben och kärlet sprack. Nytt försök som lyckades bättre i höger framben, in med grön infart och tre provrör fylldes med blod. Samtidigt ställde jag en massa frågor om provtagningar och pvk:er på hund till sköterskan. De hade jättesmarta små provrör!

Iris låg still bara jag killade henne i örat. Kändes skönt för mig att se att se att det funkade bra också. Svansen var på topp när hon fick följa med sköterskan bort genom korridoren.

Kl 13:00 Lämnade veterinären med bara kopplet i handen. Antigen får jag hämta henne i kväll eller så får hon sova kvar, vi får se.

Kl 17:15 Precis när jag låg på soffan och längtade efter Iris som mest så ringde ääntligen veterinären! Proverna såg bra ut, Iris hade inte kräkts och diagnosen blev gastroenterit! Dvs släng av virus- eller bakterieorsakad magsjuka. Helt o-kottigt.

Sen sa veterinären att en viss hund inte trivdes så bra där och nog skulle må bättre av att få komma hem och att jag kunde hämta henne när hennes dropp skulle vara klart vid åttatiden.

Kl 20:27 stod jag i väntrummet på Albano och hörde en väldigt olycklig hund yla, jag tror att det var Iris. Om inte annat så var det en överglad hund jag fick ut. Hon hoppade som en gummiboll och kissade ner hela golvet så glad blev hon!

Jag passade på att fråga om Iris hade varit en snäll hund och det hade hon. Inga problem med hantering eller så.

Efter att ha betalat lite över 6000 kronor så åkte vi till Bromma och kollade när husse landade med planet från Brussel. Ännu ett glädjemöte, dock utan kiss.

Kl 22:20 Hemma! Iris gick och la sig direkt, det tar på krafterna att vara vaken hela dagen och yla tydligen.

Mycket motion alltid

En dobermann ska ha mycket motion. Varje dag alltid.

Förutom när det vräker ner snöblandat regn och blåser. Då slipper man motionera ute i timmar!
knopnov2
Då kan man istället ägna sig åt att gömma Iris knoppboll så hon får leta och ta bilder på henne när hon hittat den och leker med bollen efteråt.
knopnov1
Lina då? Hon hade ett annat viktigt projekt på gång och hade inte heller tid eller lust att vara ute.
knopnov3

Vem spyr blod?

I dag hade vi en trevlig dag med Emelie, Expo och lilla Anna. Vi gick i en lätt snöbeklädd hage och hundarna sprang runt och hade sig. Alla fick träna inkallningar och det var frid och fröjd…tills ett rådjur struttade utanför den enda delen av hagen som inte hade nätstängsel utan tre-trådigt elstängsel!

Lina freakade ju ur som bara hon kan. Rådjur är hennes stora last i livet näst efter katter. Fast det bara var tre tunna trådar så sprang Lina fram och tillbaka längs med staketet. Iris fattade ju fort att detta var något att hetsa upp sig över och hon kom ju snart på att det gick lätt att skutta ut mellan trådarna.

Tanken hann slå mig att nu kommer Iris att lära sig jaga rådjur och jag skrek hysteriskt! Avgrundsvrålsnej följt av inkallning. Och hon kom!

När Iris var infångad och kopplad kunde jag sen locka till mig Lina efter lite övertalning.
blod5

Men det är inte det som är själva grejjen i dag. För det är vad som hände när jag skjutsat Emelie och gänget till tunnelbanan och kom hem igen som är det jag vill skriva om. Bilder blir det också och jag tror inte att det är till för dem som är kräsmagade.

När jag kom hem tog jag ut hundarna. De var glada och pigga. När vi kom in gick Lina fram och nosade på.. ja va fan var det? Hade någon bajsat på golvet? Näe. Det var någon som hade kräkts på golvet i hallen. Blod. Två gånger hade någon av hundarna kräkts blod!
blod2

blod1

Fram med kameran och en linjal och fotade. Sen ringde jag Bagarmossens djursjukhus då deras akutmottagning är öppen dygnet runt. Men jag visste ju fortfarande inte vem det var som hade kräkts!

En del av mig blir hysterisk när sånt här händer. Den andra delen väcker sjuksköterskan i mig. Hon som jobbar på en gastromedicinavdelning och har bla blodiga kräkningar som jobb! En märklig kombination.

Då bägge hundarna verkade må prima så fick de faktiskt sin kvällsmat även om jag skar ner på bådas portioner. Pratade med bästa Lena på msn under tiden vi väntade och det tog inte många minuter innan Iris började vanka i hallen och kräktes. En gång, två gånger och tre gånger kräktes hon. Omöjligt när man har en hund som äter färskfoder att säga om det var blodblandat!

Med fryspåse på handen letade jag igenom kräkhögarna och hittade denna rätt fort. En kotte!
blod4

blod3

Fotade den elaka lilla kotten som bara var 5 cm lång. Fast när den sitter fast någonstans så är fem centimeter plötsligt rätt långt.

Kl 23 kom kotten upp då kräktes hon tre gånger, 10-15 min senare kräktes hon två gånger till (kottfria kräkningar). Efter det var det lugnt och kl 00:45 fick Iris lite ny kvällsmat. Förutom att hon såg lite hängig ut precis när hon skulle kräkas så har hon mått finemang och varit som vanligt hela tiden.

Hon sover ju alltid nära mig i sängen och i natt kommer jag att sätta upp ett kompostgaller så att hon inte kan lämna sovrummet. Jag vet dessutom att jag kommer att vakna varje gång Iris bara reser sig i sängen.

Bästa Lina och Iris sticker

I dag åkte vi hem från Katrineholm där vi tillbringat helgen. Fick ett infall att köra förbi Gärdet då hundarna hade legat i bilen så länge och låta dem rasta av sig innan vi körde sista biten hem.

Jag tänkte att Lina skulle vara kopplad och Iris gå lös men väl där så släppte jag även Lina efter någon minut. Jag blev så stolt att jag trodde jag skulle svimma när det visade sig att Lina var nästan lika bra som Iris med inkallningarna och kontakten och allt. När båda hundarna sprang efter någon liten leksugen hund så tyckte jag att det blev för mycket med två dobermann och en liten. I vanliga fall hade jag kallat på Iris (hon kommer) men nu gick det lika bra att ropa på Lina! Hon bröt och kom till mig. Min älskade bästa Lina!

Vi mötte en liten valp som var lika gammal som lilla Anna fast blandning mellan rottis och labbe. Vi mötte den två gånger och andra gången hamnade den lite på villovägar då den sprang åt vårat håll istället för att kuta efter husse som var lååångt där framme någonstans. Jag pratade med valpen och sa saker som Vad gör du här lille vän, din husse är ju där framme? Har du tappat bort din husse?

Plötsligt ser jag i ögonvrån hur Iris sticker iväg som ett jävla skott. Full sula över ängarna mot… vad? Inget! Det tog vad som kändes som en evighet innan jag fattade att hon riktat in sig på en människa som gick jättelångt bort. Va fasen?!

Husse! Iris letade efter husse! Ropade så högt som jag bara kunde och hon vände. Jag är en idiot, när jag pratade med valpen trodde Iris att hennes husse fanns i närheten och gav sig av på hussejakt.

Istället för att tala mer om vems husse som befann sig var så började vi gå efter lilla valpens husse som nu hade stannat långt där bort och ropade på sin valp. Till slut kom vi så nära att valpen hörde ropen och kunde pejla in öronen och börja springa i rätt riktning.

Vad jag ska göra den 4 dec

rasforelas1
Så här i DCM-tider när det skickas prover till USA högt och lågt och hundarna dör här hemma under tiden så ska det bli mycket intressant att åka och lyssna på detta!

Jag åker bil från Stockholm och har plats för några snälla som vill åka med.

Knoppboll

gummibollbla Iris har fått en ny boll. En knoppboll. Fast Iris är orange och inte tjusigt blå som på bilden. Jag tycker att den ser lite ”rymden” ut!

Iris är väldigt förtjust i bollen. Eftersom den tack vare sina osymetriskt utplacerade knoppar studsar väldigt skojigt och Iris har förstått det går hon och släpper den i golvet hela tiden. Det ser skojigt ut när hon promenerar runt för sig själv och släpper bollen lite då coh då och står och tittar efter den när det studsar iväg.

Vanliga bollar får inte Iris ha själv då de går sönder direkt men den här gummibollen håller! Därför får hon ha den inomhus också. Och eftersom hon får ha den inomhus så har jag tränat med den inomhus. Gömt den och låtit henne leta upp den.

Nu är bollen så stor att den är på tok för lätt att hitta men det går ju att trixa till det lite i alla fall. I går la jag den i en stor plastlåda med lock från IKEA där våra vinterjackor legat under sommaren. Jag la bollen längst ner i lådan under lite andra vintergrejjer och la på locket. Det tog Iris en bra stund att klura ut var den var men desto stoltare blev jag när hon plötsligt började nosa frenetiskt på ena hörnet av lådan/locket, krafsade på lådan, la sig ner och tittade på mig! Det går inte att missta sig när Iris tycker att hon hittar, hennes krafs- och liggamrkering är klockren!

Jag funderar på att skära bort en bit av en av de mindre knopparna så att jag kan börja nyckelhålsgömma. Fast det är synd på de fina knopparna. Måste verkligen lära Iris nosa rätt på ett ämne snart.