Warning: Undefined array key 1 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Undefined array key 2 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 557 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 621 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 629 maj 2011 – Livet med dobermann

Pappautflykt med hund

Den senaste veckan har det varit lite dåligt med blogguppdateringar. Detta då min pappa varit här och hälsat på i sex dagar och hundutflykterna bytts ut mot pappautflykter kan man säga. Följaktligen har det inte hänt så mycket på hundfronten.

Några utflykter har hundarna följt med på dock. För några dagar sedan åkte vi till Skanör och Falsterbo och gick bland annat en liten promenad i naturreservatet Flommen.

Vovvarna fick inte vara på själva stranden nu under sommarsäsongen men det var lika vackert att titta på havet lite på håll. Hundarna ska vara kopplade i naturreservatet men Iris fick en kort dispens när hon skulle posera framför kameran. (Hon glor efter husse och Lina, inte någon sällsynt eller utrotningshotad pippifågel.)

Husse är den mest konsekventa av oss två när det kommer till att koppelträna med hundarna och den hunden som går med honom går alltid finast i kopplet. Lina var duktig och lät bli att skälla på några vovvar vi såg också.

Iris kunde också gå fint i kopplet när vi tjafsat om den en bra stund. Jag skyller på lukten av hav och att Iris ville springa ner på stranden och bada. På vägen tillbaka gick hon som man ska i kopplet.

Jag är tokigt förtjust i de små rosalila blommorna som just nu växer vilt överallt, från stränder till dikeskanterna så jag smyger in en närbild på dem också.

Ett RIKTIGT elitspår!

Jag tycker att det är supercoolt, snacka om målbild att klara det här spåret med sin hund! Detta är vad jag kallar ett riktigt elitspår!

  • Spåret är 15 km långt.
  • Spåret går i skog, på åker, över vattendrag, över trafikerad väg, genom bebyggelse.
  • Spåret går på alla typer av underlag.
  • Spåret passerar vid minst ett tillfälle beteshagar med tamdjur.
  • Spåret är max 12 timmar gammalt.
  • Utlagda störningar i form av spår från både känt och okänt vilt finns i spåret

Läs mer om utmaningen här.

T-premiär!

I dag var Iris plötsligt halt. Min hund stod på tre ben på gräsmattan, sprang på tre ben, gick på tre ben ner för trappan osv. Troligtvis har hon bara sträckt sig men det blev koppelvila direkt ändå.

Därför gjorde vi något jag tänkt göra länge men inte fått tummen ur att göra. Leta T inomhus. Tanken var alltså att det skulle vara en lugn övning till skillnad mot att rusa runt på tomten. Sen att Iris aldrig tar det lugnt är en annan femma.

För ändamålet hade jag samlat på mig några korkar från de skånska mjölkpaketen. La T i en kork och la ut fem tomma korkar i vardagsrummet och sen körde vi på ”leta”.

Filmade gjorde jag också! Pedagogiskt ihopklippt och allt! Syns tydligt att Iris är halt på höger bakben när hon börjar leta…

Förutom att Iris inte bara hittade korkrackaren på rekordtid sista gången och jag inte ens hann reagera innan det hände så tyckte jag att det gick bra. Jag kan stå tyst i rummet och hon letar som en tok.

(Om någon undrar vad tusan det är som piper i filmen så är det min pappas mobil. Följdaktligen är det min pappa som Mmmmar i bakgrunden också när Iris hittar och så vidare. Han syns lite i första söket ockå där han sitter i soffan och kollar.)

Två par kuperade öron 35 000?

För ungefär en vecka sedan såg jag denna annonsen på vovves annonssida. Jag har klippt och klistrat med den i PS för att den skulle få plats här på bloggen men annars är den i sin helhet.

Säljs de för det priset som ett matchande par eller var för sig? Är det styckpris så hoppas jag att de där kuperade små stympade öronen är förgyllda med bladguld!

Kan tänka mig hur mycket jobb man får på köpet om man skulle slå till också.

Annonsen gör mig irriterad men jag har valt att ta bort namn och mailadress i annonsen då det är oviktigt vem som satt ut den.

Är det någon som känner sig köpsugen av denna annons?

Kitty och varuhusmysteriet

I dag har jag tömt de sista flyttkartongerna.

Mest böcker och plötsligt stod jag med en av mina gamla Kittyböcker i handen. Bara genom att titta på omslaget så visste jag att detta var en bok som jag valt med flit.

Det är kul att hitta de här spåren av min kärlek för rasen dobermann som verkligen suttit i sedan barnsben. Givetvis var jag tvungen att leta igenom boken tills jag kom till stället där omslagsbilden äger rum.

Rätt underhållande text var det och inte helt enkelt att klura ut om det var mest bra eller mest dålig reklam för rasen?

Jag kan inte låta bli att undra om Carolyn Keene verkligen skrivit detta herself eller om någon frilansat och bara massproducerat böcker i hennes namn?

Nedan delar jag med mig av en snutt ur mästerverket  ”Kitty och varuhusmysteriet” när Kitty möter en dobermann…

I samma ögonblick hörde hon ett ljud bakom sig, som fick henne att stelna till och stå som paralyserad. Det var en hund som morrade! Hon snodde runt och möttes av ursinniga skall.

En stor hund med dolsk uppsyn stod i dunklet framför henne, beredd att anfalla.

Kitty svalde hårt.
– Så ja! sa hon lågt. Fin vovve!
Hon kunde bara hoppas att hon lät lugnare än hon kände sig.

Långsamt drog hon sig bakåt, medan hon undrade om hon hade en chans att komma undan hunden. Om hon bara kunde ta sig till hissarna bakom montern med läppstift…

Men hunden var alldeles för väldresserad. Med en ilsken morrning tog den ett jätteskutt rakt mot Kitty!

Kitty vände och sprang, men hunden var dubbelt så snabb som hon. Den kom genast ikapp henne och högg tag i hennes ena byxben. Tyget rämnade, och hon kände hundens heta andedräkt mot huden.

Hon slungade ficklampan emot den i ett försök att skrämma den. Ficklampan träffade hunden i pannan med en smäll och studsade iväg över golvet, men hunden blinkade inte ens.

Kitty försökte desperat slita sig loss från de rakknivsvassa tänderna, men det resulterade bara i att hon förlorade balansen och föll ner på knä. I nästa ögonblick landade hunden på hennes rygg och slog omkull henne.

Nu var det klippt! Kitty stirrade upp i hundens morrande, dreglande gap och visste att hennes sista stund var kommen.

Vi tränar blött

Dagen började soligt och vi var ute på tomten och fixade. Jag klippte gräsmattan och sågade ner några grenar på en björk som jag tänker fälla snart.

Iris håller sig inne på tomten men vet precis hur man tar sig ut på egen tass om matte går ut genom grinden till framsidan. Rådjursstuds och hon är på samma sida!

Efter några timmar började riktigt mörka moln hopa sig i horisonten. Lina smög in genom altandörren när åskan och blixtarna satte igång, Iris och jag stannade kvar ute och tittade på ovädret tills det började regna också.

Sedan kurade vi inne i några timmar tills jag kom på att det kan regna på tävling. Då hoppade jag genast i gummistövlarna och tog med mig Iris ut och tränade lydnad!

Det duggregnade lite och jag började med en platsliggning på 25 stegs avstånd i det blöta gräset. Räknade till 100 väldigt långsamt så det borde ha blivit dryga 2 minuter. Iris ljudade och gjorde ett litet smygkryp på några dm framåt. Hmmm…

Efter det körde jag linförigheten, inkallningen, ställandet och läggandet så tävlingsmässigt som möjligt. Dvs ingen belöning och inget beröm under momenten. Var tvungen att ta till dubbelkommando för att få henne att lägga sig och plötsligt sjöng tävlingsnerverna en elak visa i mitt huvud.

För att tysta tävlingsnerverna så tränade vi extra på läggandet under gång så att både Iris och jag fick känna att detta kan vi.

Avslutade med att hämta ut Lina, lägga henne i gräset (krävdes löfte om mycket godbitar, Lina gillar inte blött underlag) för att sedan hämta Iris och lägga henne plats bredvid och avsluta med ytterligare en platsliggning på 30 stegs håll i 2,5 minuter. Båda låg stilla och tysta. Hurra!

Lördag med sök och uppletande

Lycka är skog och öppna bagageluckor! I dag har vi träffats och tränat med ett härligt dobermanngäng! Sök, korvgrillning och uppletande.

Vi började med sök. Gizmo fick leta rätt på fyra typer som gömt sig i skogen. Vi andra nybörjare körde med lite mer synretningar men gjorde det svårare för varje skick. Iris tyckte att det var kul och då tycker ju matte per automatik också att det är roligt.

Lilla valp-Kira körde sitt första sökpass. Nedan får hon hjälp av husse med att se figgen där ute. När hon väl sett att det stod någon så var det full fart ut! Roligt!

Sanna och Enzo visade upp ett så fint samspel. Jag önskar att alla kunde höra Sanna när hon så lugnt och fint säger ”sidan” och Enzo genast faller in oavsett vilken hastighet han kommer farandes i. Föredömligt!

Vi hade även ett födelsedagsbarn på plats i dag! Hunden Castor som fyllde ett år! Han hade precis så mycket spring i benen som man kan förvänta sig av en ettårig dobermannkille. Dagen till ära bjöd han på spexshow till allas glädje utom kanske möjligen mattes!

Iris fick köra både sök och uppletande. I det sistnämnda så var hon kass så det får vi öva mer på. Sen hjälpte gänget mig med att göra några tandvisningar med Iris. Tre gånger fick hon visa sina fina tänder, den tredje och sista gången så reste hon sig från sittande till stående och tog ett steg bakåt.

Lina var också med men fick hjälpa till att valla uppletanderutan och gå ett litet spår som jag la till henne. Lina spårade lugnt och fint och lite damigt. Roligt när man hinner med att låta båda hundarna få göra något vettigt på en dag.

Vår vän Gizmo i uppletanderutan efter att ha hittat en gul snörgrej med knutar…

..som även Enzo hämtade in lika fint en stund senare! Duktiga dobermannkillar!

Sötaste lilla Kira fick en egen ruta och körde sitt första uppletande. Otroligt roligt att se att genomtänkt valpträning lönar sig så fint; när Kira hittade så visste hon att det skulle löna sig att springa till husse med saken! Letade noga gjorde hon också. På bilden har hon en handske i munnen.

Iris första lydnadstävling

I går tog jag mig en funderare på det här med Iris träning. Hon kan just nu alla moment lydnadsklass ett och i lydnadsklass två är det inkallning med ställande och fjärrdirigeringen som vi inte övat så mycket på att det sitter tävlingsmässigt. Resten sitter tillräckligt bra för att vi är inne på finslip.

Att säga att jag vill bli klar med både ettan och tvåan i år kanske låter uppstudsigt men det är faktiskt det som är målet. Så att man kan börja kika på momenten i lydnadsklass tre sedan och har något att sikta på till nästa säsong.

Då går det ju inte att sitta hemma på rumpan och bara planera, man måste ut och tävla också!

Därför har jag nu efter att ha varit inne på SBKs tävlingskalender anmält oss till vår första tävling! Shit så spännade och kul det ska bli! Plötsligt känner jag en rätt hög motivation att träna lydnad.

Är det någon som vill träna lydnad så säg till för nu är vi plötsligt superseriösa här!

Iris valpvikt

Eva som har dobermannvalpen Vega hade gjort ett så fint diagram över  Vegas vikt. Eva varit duktig och vägt henne varje vecka. Kolla här för att läsa det inlägget och se diagrammet över Vegas tillväxt.


Själva var jag inte lika duktig men några gånger vägde jag Iris under det första året.

  • Iris var 8 veckor när jag hämtade henne och då vägde hon drygt 8 kg
  • 9 veckor vägde hon 8,6 kg
  • 12 veckor vägde hon 11,7 kg
  • 15 veckor vägde hon 15 kg
  • 4 månader 19,7 kg
  • 5 månader 23,2 kg
  • 6 månader 24,6 kg
  • 12 månader 29 kg

När Iris var valp gick hon genom ett dromedarstadie minns jag. Andra ser mer ut som rådjur med långa smala ben. Oavsett hur rangliga de blir under tillväxten så växer de banne mig i rekordfart! Finner det också väldigt märkligt att någon som är så liten och rund kan bli så stor och smal som vuxen hund!

(Vovvarna på bilderna här i inlägget är Briskas fina flickor i f-kullen när de var redo at flytta hemifrån)

Iris upptäcker nya grannar

Än så länge har hagen som gränsar mot vår tomt varit tom. (Rådjur och enstaka katter räknas ej.) I dag upptäckte jag att några nya typer fanns på andra sidan staketet. Bad därför Iris att följa med mig ut och kolla in nykomlingarna.

När Iris upptäckte sina nya grannar tvärnitade hon och ställde sig för att spana väldigt noga.

En av de nya grannarna bestämde sig för att kolla in oss lite extra, gick fram till staketet och ställde sig där och glodde nyfiket på oss. Kanske konstaterade hästen att oss hade han inte sett förr?

Lilla tottohästen hittade även en lämplig barkbit i gräset framför hoven som den började tugga på under tiden som vi spanade på varandra.

Iris (som alltid skött sig bra kring hästar när vi stött på dem) kunde inte låta bli att säga ett litet voff när jag ställde mig och pratade med kusen.

Plötsligt vände Iris på tassen och sprang iväg och började leta efter något på gräsmattan. Både jag och hästen undrade vad som plötsligt flög i henne.

Iris kom tillbaka med sin senaste pinne och jag tror på allvar att hon hämtade den bara för att hon såg att hästen hade en. Efter det brydde sig inte Iris om hästarna mer. Bra.

Nedan; alla som går i närmsta hagen på samma bild. Det är tydligen fyra hästar som är våra nya grannar.