Hur vår ena granne reagerade första gången hon såg hundarna har jag berättat i ett tidigare inlägg. Som tur var så har vi ju en granne på andra sidan också och hon känner precis tvärtom kan man säga.
Kanske är hon världens bästa granne? Hon brukar vara här inne på vår tomt och hänga lite med mig och hundarna. Hon är supercool av flera anledningar;
Hennes flipflop är grymma och kan springa jättefort. De är dessutom glittriga och rosa samtidigt!
Hon vet hur man kliar Lina på ryggen på bästa sätt utan att störa henne när hon ligger och solar!
Hon har en grym keps med massor av prinsessor, egna blonda prinsesslockar och kan stå och äta mat i hundarnas noshöjd men har stenkoll på att de inte får smaka och säger till dem när de försöker närma sig maten. Nej Iris! Plus att hon dricker upp sin mjölk och äter upp all sin mat också. 
Iris tycker att det bästa är att hon orkar kasta boll hur länge som helst. Ordning och reda är det också. Hon ger sitt-kommando med handtecken och allt. Inget sitt – ingen boll, det är bara för iris att parkera rumpan. Sen säger hon bra Iris (på skånska) innan hon kastar iväg bollen.
Precis som Iris så gillar hon frukt och när vi har fruktstund ger hon gärna Iris en päron- eller äpplebit. Men bara om Iris sätter sig fint först. När hon gett en bit frukt till Iris går hon även bort och ger Lina en bit så inte Lina ska bli utan.
Om hon hittar en hundbajs i gräset sätter hennes små ben genast fart mot den blåa ”bajsspaden” som står vid komposten, ivrig och glad över att vi har ett viktigt projekt på gång. Har aldrig tidigare träffat någon som är så glad över att hitta hundbajs!
Vi har det rätt bra min lilla granne och jag!