Warning: Undefined array key 1 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Undefined array key 2 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 557 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 621 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 629 oktober 2012 – Sida 3 – Livet med dobermann

Herr Nelson på besök

I dag har vi haft fint besök. Luddigt, fint besök!

Det var dobermann-Nemo som hade med sig sin Berner Sennen-kompis Nelson som bara såg glad och söt ut hela tiden från sekunden han kom till det var dags att åka hem igen.

Iris tyckte att Nelson var skum med all sin päls och glada uppsyn. Hon tyckte inte om honom och skällde ut honom. Lina brydde sig inte så mycket (som vanligt). Nemo studsade runt och tyckte att alla skulle leka och vara glada.

Det tyckte inte Lina som passade på att trycka till Nemo när hon tyckte att han blev för jobbig. Det fick till följd att kärringhunden gjorde hål i Nemos öra! Inte första gången heller, så här såg det ut när hon gjorde hål på Iris öra 2010 med en repris 2011. Varför måste du piercas skit-Lina?

Som tur var tog elakhetrna slut där och vi gick in och fikade på goda pajer som killarna hade med sig (tusen tack)!

När vi skulle fika la sig herr Nelson under köksbordet och såg glad ut. Det varvade han med att ligga ner och se söt och lite sorgsen ut med sin stora ögon. Knappt jag kunde sitta ordentligt på stolen för jag ville bara hänga under bordet och kolla på honom hela tiden!

Iris ”ska-alltid-vara-med” gick upp och la sig på ovanvåningen när det visade sig att hon inte fick ligga under bordet och vara nummer ett.

Nemo låg under husses stol med sitt lagade öra, han är rätt söt han också!

Dumma regn

De senaste tre dagarna har jag varit lågstadiefröken. Roligt även om jag gått upp ungefär samma tid som jag normalt brukar komma hem efter jobbet.

Tjugo lågstadiebarn är dessutom ungefär samma sak som att vara med tjugo Iris. Pigga små rackare som har svårt att sitta still och är överallt på en gång. Det tar på krafterna!

Idag skulle jag ut och springa men när jag kom hem från skolan och det var 8 grader och regn ute ställde in mina planer. Dumma regn! Istället krattade jag löv och rensade hängrännorna. Lina vägrade gå ut, Iris bryr sig inte om regn och var med som vanligt. Blev lite knepigt när jag stod på stegen och hon ville vara med där uppe också.

Polisen och hundarna

Det har varit ett himla hallaballoj kring storyn om poliserna som sköt två hundar häromdagen.

Jag fick till och med en kommentar här på bloggen som ville att jag skulle gå med i någon facebook-grupp som visade sitt missnöje med att polisen skjuter hundar och därför måste utbildas. Många har också kritiserat att polisen avlossade så många skott.

Vad som hände där egentligen vet bara de som var där men jag kan säga att om jag hade varit polis och tvingats skjuta mot en hund för att försöka rädda en människas liv så hade jag inte heller tvekat. Kanske har jag haft otur och bara läst en massa hundägares åsikter om det hela men det förvånar mig hur många som verkar skita fullständigt i hur det gick för killen och bara bryr sig om hundarna.

Nu har polisen släppt sin version av händelseförloppet men även i de första nyhetsuppdateringarna så både sa och skrev man att mannen försökt skada sig själv men det verkar ingen ha brytt sig så mycket om, för hundarna dog ju och det är bara hundarna som är viktiga i den här storyn?!

Kanske är det för att jag jobbar som sjuksköterska som jag prioriterar så konstigt?

Vad gäller antalet skott så hade jag också skjutit till jag såg att hundarna inte rörde sig mer. Jag anser det vara djurplågeri att inte ta i så mycket att hundarna dör så fort som möjligt.

Jag är inte arg eller skyller på polisen, jag är arg på killen som påverkad och beväpnad med kniv utsätter sina hundar för den situationen han gör. Jag ser inte att det är någon annan än hans fel att det blev som det blev.

Jag känner även noll förtroende för tidningen Aftonbladet som ta mig fan ALDRIG försöker ta reda på vad det var som verkligen hände eller varför utan kör stenhårt på ”fort och fel” bara för att väcka uppmärksamhet och sälja lösnummer. Jag fattar inte heller att folk inte läser skiten med mer kritiska ögon än de gör, att man liksom fortfarande tror på Aftonbladet.

Så sorry, men jag säger även i fortsättningen hejja polisen och väljer att tro att de göra så gott de kan på sitt jobb.

Tog även tillfället häromdagen att fråga min favoritpolis hur de går tillbäga när de stöter på ”farliga” hundar vilket var rätt intressant att höra vad han berättade men jag antar att Aftonbladet aldrig kommer att bry sig om att skriva om hur verkligheten ser ut.

4×4 och lydnadsträning

I dag var hela flocken ute och sprang! Vi skulle springa milen tillsammans men mina benhinnor gjorde så jädra ont att jag och Lina vände hemåt när husse och Iris fortsatte på milen.

Benen gjorde så ont att jag slutade springa och började gå längs hemvägen, insåg fort att det gjorde ännu ondare än att springa så vi fortsatte springa. Linas ben som uppförde sig lite mystiskt en liten stund i går var helt normalt i dag när vi sprang.

Det blev 7 km på 47 min och en avg.pace på 6:46 min/km, dvs rätt långsamt.

När vi kom hem såg Lina så här sportigt 4×4 ut med lera under hela magen och på benen, det är coolt när det syns att man sportat!

När alla kommit hem igen åkte jag och Iris till klubben för att möta upp Nemo och hans husse. Nemo hade lite myror i brallan och lite knäck i lurarna men det syntes ändå att han hade övat sen sist vi sågs.

Själv märkte jag av den sista tidens klickerträning på ett väldigt roligt sätt. När Iris och jag hade paus och jag tittade på Nemos träning spenderade Iris tiden med att ha typ konstant kontakt och fokus på mig. När jag än tittade på henne så satt hon som ett ljus eller låg ner med huvudet mellan tassarna och tittade upp på mig. Tack för det klickern!

”Ledig” sjuksköterska

Igår var sista arbetsdagen på mitt vikariat, jag blev erbjuden ett nytt vik men tackade nej. Nu är det anställningsstopp på SUS (Lund och Malmös sjukhus) så nu kan man säga att jag är frilansande sjuksköterska och har en massa extra fritid!

Jag tycker att det ska bli skönt att vara lite ledig. Jag ska göra en del saker, träna mer med hundarna, njuta av hösten.

Gick en lång promenad med hundarna i dag. För att få upp tempot och inte behöva ägna energi åt koppelgående så fick de gå i sele och dra bäst fasen de ville. Bakom gick jag och lyssnade på musik och sjöng lite för vovvarna. Vi gick samma väg som jag brukar springa för jag ville kolla hur det såg ut på ”spårfälten” som ligger längs vägen.

Runkeeper mätte det hela till ca 13 km på 1 h och 49 min med en avg pace på 8:26 min/km. En bra promenad.

Vid ett tillfälle hände det något med Linas högra bakben och det liksom vek sig när hon gick. Stannade och kände på lilla benet, Lina bara la sig ner och rullade sig i gräset bredvid grusvägen. Sprattlade och sträckte på alla benen åt alla håll. När hon reste sig var allt som vanligt igen.

Jag tror det är första gången som Lina visat några som helst tecken på att vara skadad, det kändes märkligt.

I morgon ska jag försöka springa, spåra och/eller åka och träna på klubben. Än så länge känns det helt ok att vara utan jobb.