Warning: Undefined array key 1 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Undefined array key 2 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 557 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 621 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 629 oktober 2011 – Livet med dobermann

Månad: oktober 2011

Publicerat

Det är ju så kul, varför tränar jag inte oftare?!

I dag var Iris och jag på kurs igen.

När Iris vaknade i morse fick hon börja dagen med att tvätta sin mage från intorkad mjölk från de små skendräktiga mjölktuttarna.

Märkte att hon var lite mer disträ och lättstörd på kursen men annars är det samma, samma träningssugna Iris. Det är skönt tycker jag.

Särskilt som vi är såå dåliga på att träna nuförtiden! Det var två veckor sedan förra kurstillfället och vi har knappt tränat ett skit sedan dess. Är glad om vi bara lyckas underhålla nu i vinter och förhoppningsvis komma igen nästa år eller nåt. Just nu är läget hopplöst dåligt.

I dag blev vi linförighets-kommenderade, fast vi fick gå utan hund. Märkligt men väldigt nyttigt.

När kurstiden var slut hade jag egentligen tänkt åka på medlemsmöte för SDK Södra men jag valde att stanna jag kvar och tränade själv en bra stund.

Jag tog fram apporten och tränade på både ettans och tvåans apportering. Iris fick även gå fritt följ och jaga mig lite när vi busade med apporten i munnen.

Efter det körde vi hopp. Bara ettans visserligen men det enda vi behöver jobba på där är ingångarna där hon ibland slår i mig så då sket jag i att träna tvåans hopp.

Sist men inte minst så körde vi några inkallningar där jag la hennes kampleksak en meter framför nosen och sen gick och ställde mig 30 steg bakom henne och kallade sedan in. Jag lyckades inte lura henne, duktig Iris.

Publicerat

Mördare i mörkret

Vi är ensamma hemma i huset för husse är borta. Jag sitter i soffan och funderar på om det verkligen är en mördare där ute i trädgården eftersom Iris står i soffan och skäller som besatt ut genom fönstret. Lina och jag fegar bakom hennes rygg.

Jag MÅSTE skaffa utomhusbelysning!

Alternativ på vad det kan vara där ute i natten…

Publicerat

Rapunzel och Maximus gräver en grop

Ett av mina projekt i trädgården är att gräva en grop. Till min hjälp har jag ofta min lilla granne som är 3,5 år.

Eftersom vår gemensamma favvo-film är Trassel så brukar det bli så att hon leker att det är hon som är Rapunzel som sitter fast i gropen och inte kan komma ut. (Torn, grop, vem bryr sig?!) Jag får vara Flynn Rider.

Häromdagen tittade hon på Lina som knatade runt på tomten och bestämde sig plötsligt för att Lina fick vara hästen Maximus. Eftersom Lina har en förkärlek för att gräva tog det inte lång tid innan jag kunde locka ner henne lite diskret i vår grop och hon började spontangräva som en tok!

Den lilla Rapunzeln trodde inte sina ögon; Maximus grävde för att hjälpa Rapunzel ut ur gropen!

Efter det ägnade vi resten av tiden åt att prata gott om den trogne Maximus och den fantastiska hästen var plötsligt lekens huvudrollsinnehavare! Maximus fick mycket beröm och döptes om till Maxan (eftersom Maximus är ett pojknamn).

Iris syns på båda bilderna också för den som kollar noga, hon hade noll koll på vad vi andra tre lekte och hoppade bara upp och ner i gropen med en pinne i munnen och ville att vi skulle leka med henne istället. För ovanlighetens skull hade grannen inget intresse alls av att leka med Iris, för en dag var Lina den roliga hunden.

Publicerat

En sak som jag aldrig berättat

Det finns faktiskt en sak som jag aldrig berättat om här på bloggen. Att jag äger och har använt en ”Spray Commander”.

Det vill säga en liten dosa som sitter på hundhalsbandet som med hjälp av en liten medföljande fjärrkontroll kan spraya hunden rakt i nyllet.

Varför jag aldrig bloggat om det är för att jag tycker det egentligen är samma sak som att smälla till sin hund. Och det är ungefär det sista jag vill förmedla på min blogg.

Jag har läst och hört och träffat hundägare som har den på hunden och sprayar den lite titt som tätt.

Hunden kom inte på inkallning – SPRAY!
Hunden drar så mycket i kopplet – SPRAY!
Hunden gick mer än fem meter ifrån mig – SPRAY!
Min hund nosar så mycket på löptikskiss – SPRAY!
Jag tror att hunden fick nos på vilt och tänkte sticka – SPRAY!

När jag för något år sedan skrev i kommentarerna på en annan blogg att jag tyckte att det var supernoga att man använde den där grejjen rätt och inte bara gick lös på hunden fick jag veta att jag skrev jobbiga kommentarer och utvärderades med orden ”…du verkar utgå från att folk är helt iq-befriade…”. Jag tycker att det är jätteviktigt, om man nu tar beslutet att medvetet och upprepade gånger straffa sin hund fysiskt och dessutom blogga om det, att man har koll på vad man pysslar med, då tar jag gärna att jag är lite ”jobbig”.

Jag köpte den för att Lina jagade bilar för en massa år sedan. Att jaga bilar dör man av om det vill sig illa. Därför riggade vi en situation på Lidingö BK (tillsammans med husse och en annan hundägare) där jag sprang och busade med Lina vid staketet och när en bil kom åkandes utanför på vägen och Lina satte av längs insidan av staketet sa jag ett argt och bestämt NEJ! och tryckte på fjärrisen. Lina tog väldigt illa vid sig och kom av sig helt i jakten. Jag kallade på henne och var beredd med en massa gott att belöna henne med när hon kom tillbaka. Tror till och med att jag ömkade henne lite också för att förstärka det hela.

Lyckades lura Lina att springa ännu en gång längs insidan av staketet och upprepade NEJ! och spray rakt upp i nosen på henne. Efter det vill hon inte jaga en enda bil till hur mycket jag än försökte trigga henne. (Hon jagar inte bilar längre.)

Erkänner att jag har försökt använda den fler gånger när vi varit i skogen och jag hoppats på att kunna få till samma sak vid eventuell rådjursjakt men där har jag aldrig fått till det. (Rådjur är dumma djur som bara dyker upp när det inte passar sig…)

Att jag nu så här många år senare väljer att blogga om det är för att så många verkar använda den så bekymmerslöst och gladeligen tipsar om den till andra hundägare. Jag vill att folk får veta att jag vet en hund som blev så rädd för den där grejjen och ljudet den gav ifrån sig att den blev rädd för alla ljud som lät likadant. Halsbandet ger även i från sig ett litet pipljud med en av fjärrisknapprna. En hund blev rädd för alla slags pip inklusive mobiltelefoner.

Nu när jag googlade Spray Commander så hittade jag den här bilden här till höger bland annat.

Titta så fint och behändigt du kan orsaka obehag hos din hund och den ser ändå bara nöjd ut. Rätt galet tycker jag och jämför den bilden med knytnävsbilden jag ritade i inlägget ”Hård hund?”

Publicerat

The skendräktiga tik får en bra idé…

Ja har man en liten skendräktig tik så har man. Då är det bara att snällt acceptera att Iris tar över scenen när jag står och sorterar tvätt. Att hon har en bättre plan för hur backen med tvätt ska användas.

De verkar vara väldigt viktigt att valparna ska få det mjukt och trångt när de kommer!

Publicerat

Tänka om

När vi bodde på Lidingö och Emelies hundar träffade mina ofta var Iris och Anna bästisar. De kunde brottas och krokodila i evigheter.

Var vi på ute och Emelie kastade bollen till Expo rände Iris efter och försökte ta den och lilla Anna sprang lite hit och dit på sina nyfikna valpben och undrade vad hennes två stora idoler gjorde.

Jag vill att Iris och Anna ska vara bästisar i evighet, det är så jag föreställer mig dem. Men jag vet också att det är jag som förmänskligar deras vänskap (om man nu kan kalla det så ens).

När Expo och Anna hälsade på här i Skånelandet i våras uppmuntrade vi Iris och Expo att stå och dra i samma kampleksak. Det hela slutade med att Expo markerade mot Iris när de gnabbades om leksaken och Iris fick ett några cm djupt hål efter hans hörntand i bröstet och fick gå runt i T-shirt tills det hade läkt ordentligt.

Man skulle kunna tro att jag drog lärdom av den händelsen och tänkte till… men icke.

Nu när gänget kom ner igen så såg jag tydligt hur Anna och Expo vuxit ihop sig ännu mer i sitt sätt att vara med varandra. Anna är som en liten skugga av Expo när han springer runt med sin boll i munnen. De har ett utvecklat samspel där Anna följer med storebror när han har eller jagar bollen och Iris har ingen given plats i den ekvationen längre.

Iris behöver ju inte dela sina leksaker med någon och därför leker hon och Lina utan att några saker är inblandade, när Expo och Anna sprang runt med bollen vände sig Iris till Lina för att leka istället.

När bollen kastades rusade ångvälten Iris efter och försökte låta/bröta till sig bollen men nu var det Anna som till slut tröttnade på Iris och klippte ett litet hål på Iris öra.

Det var bara att inse, våra vovvar är inte vana att leka på samma sätt som förut längre.

Dagen då vi åkte till stora sandgropen stod jag uppe på en kulle och tittade (läs fotade) när Emelie kastade en boll till hundarna och insåg att det bara kändes som att Iris fick öva upp sina färdigheter i att sno boll från annan hund.

Vill jag att Iris ska se andra hundars leksaker som något som det finns möjlighet för henne att sno till sig genom att springa rakt över dem dessutom? Tänk om Anna skulle tröttna ännu en gång? Hur skulle Iris reagera på det? När jag äntligen kom till insikt blev jag till och med arg på Iris för att hon inte lyssnade direkt när jag sa att hon inte fick jaga efter Annas boll mer.

Långsamt av mig att inte tänka lite mer på det innan men jag vill faktiskt att det ska vara som förr. Jag vill att de ska vara bästisar och att Iris ska förstå att det är skillnad på Anna och andra hundar. Så naiv vill jag vara. Tänker jag märkligt? Kan man ställa det kravet på hundarna?

Publicerat

Sandig utflykt och rymlingar

I går fick småtjerna åka på ny utflykt, denna gång till stora sandgropen. Bra fysträning och skoj i ett! Håller fortfarande fast vid att det är lite bergsget inavlat i dobermannrasen!

Anna och Iris sprang upp och ner och hit och dit. Några simtag blev det också när båda vovvarna försvann ner i lite djupare vatten som samlats på sina ställen.

Emelie kastade en boll upp i en brant när jag stod en bit bort, trodde faktiskt inte mina ögon när båda vovvarna tog sats och sprang rakt upp och ner för att hämta bollen flera gånger på raken. En annan hade ju legat och flåsat i en liten hög med mjölksyra i alla benen efter första vändan!

Två sandiga och blöta hundar packades in i bilen efter dryga timmen och vi åkte hem till de två andra djuren.

När bilen svängde upp på infarten stod ingen mindre än Expo och väntade på oss bakom grinden till tomten. Ytterdörren stod på glänt precis lagom mycket för att en svart hund skulle kunna tassa ut.

Min kära lilla Lina hade öppnat dörren mellan köket och groventrén och sen låst upp och öppnat ytterdörren!

Både Emelie och jag kom i håg att vi stängde dörren inne och jag vet att jag låste ytterdörren.

Expo var blöt i pälsen då det regnade lite. Lina var helt torr och var inomhus när vi kom hem. Varför öppnar du dörren om du inte vill gå ut Lina?! Jag är så nyfiken på varför och när hon öppnade dörren. Sa Expo åt henne? Blev hon akut kissnödig? Trodde hon att vi glömde henne och försökte komma efter?

Lina och Expo fick sen en egen utflykt i form av långpromenad.

Hela gänget på bild. (Lägg märke till att Lina ser väldigt oskyldig ut)

Publicerat

Alla åker på utflykt!

I går ville jag ta med Emelie till Skäralid och gå en promenad där. Eftersom det inte var någon bra idé att ta med sig alla fyra vovvarna dit så fick det bli två hundutflykter istället för en.

Vi började med att åka till Vikhög med Expo och Lina. Nu får vovvarna vara lösa där och vi gick en blåsig bit längs havet. Lina tyckte att det var jätteroligt!

Lina rullade sig i den fnasiga tången som låg på stranden, många gånger och noga. Hon sprang runt i det höga gräset och letade efter viktiga saker, den mesta av tiden såg man bara hennes rygg och svans som stack upp över gräset. Bäst av allt var att vinden tog tag i både öron och tunga på henne och hon såg väldigt skojig ut!

Kul med hund som springer hit och dit i högt gräs och letar efter sork? Kanske inte men väldigt trevligt att varje gång jag ropade på henne så kom hon! Springades! Hon må för evigt vara galen i jakt men tills det elaka rådjuret dyker upp framför nosen på henne och pekar klöv så är hon väldigt duktig!

Sen var jag en klant som inte ropade tillbaka henne i tid när hon tog sats mot ett gäng fåglar som guppade ute i havet men jag trodde inte för mitt liv att Lina skulle blöta ner sig så mycket frivilligt. Och när hon väl hade tagit fart då var det lönlöst att ropa, vet varken om hon hade uppfattat att jag ropade eller brytt sig ett skit.

Expo han fick sin boll sen var han nöjd och glad. Emelie och jag vi gick bara runt och försökte att inte blåsa ut till havs med våra kameror på magen.

Efter promenaden var Lina väldigt nöjd och poserade stolt med blöt bringa i solskenet. Expo visade upp hur fint han hade bollen alltid-med-sig.

Väl hemma igen bytte vi hundar och lastade in Anna och Iris i bilen för utflykt nummer två. Vi åkte mot Söderåsen och Skäralid.

Sagoskogen nummer ett och vilken årstid man än åker dit så är det jättevackert. Hundarna ska vara kopplade där men vi fuskade faktiskt lite och klev av stigen och gick bort en bit så att hundarna fick skutta fritt.

Flickorna var jätteduktiga och Iris kunde som vanligt inte hålla sig från att känna av vattentemperaturen.

Som avslutning på utflykten till Söderåsen gjorde vi pit stop hos Gizmo-flocken och fikade på en paj som var så god att jag var tvungen att ta tre gånger! De fick se Anna och Emelie fick se deras Kira. Roligt!

Sammanfattningsvis badade båda mina hundar på hundutflykten i går! Mycket ovanligt, händer inte ens i juli i vanliga fall.

Publicerat

Iris födelsedagsgäster

I dag fyller Iris tre år kan ni tänka. Värsta vuxna hunden!

Som present på födelsedagen fick Iris fint besök från Stockholm i form av Anna och Expo med matte Emelie!

Antingen har Iris blivit lite blyg, lite för mogen för galen brottning med Anna eller så är hon mer intresserad av att vara skendräktig just nu (blåa pipisbollen förvandlades till valp i förrgår) men intresset för gästerna var svalt. När de kom så stod hon mellan mig och husse och bara tittade på hur de sprang runt. Inte den Iris jag är van vid kan jag säga!

Kul att ha hundgäster är det i alla fall och jag hoppas att Iris vaknar ur födelsedagskoman i morgon!

Publicerat

Trist men rätt

I dag var det prova-på-dag i Dobermannklubbens regi. IPO och rallylydnad.

Samtidigt var det kurstillfälle två på kursen som jag går med Iris. Men det kändes så självklart att jag skulle åka och träffa alla dobermann och prova på så jag packade väskan och gjorde mig redo att åka till Knickarp (ja, var tusan ligger det?)

Skickade i väg ett sms till instruktören på kursen att Iris och jag inte skulle komma. Efter det tänkte jag på vad som var nyttigast att göra; gå tävlingskursen eller åka på prova-på och kom fram till att kursen var det smartaste.

Det slutade med att jag åkte på kursen. Kanske lite tristare så men mycket smartare!

Det blev två riktigt bra kurstimmar också. Vi pratade om de nya lydnadsreglerna som (jag tror blir bra). Tränade ställande och läggande och lite linförighet. Körde lite stadga i sitt (kvar) och så kampade vi och lekte väldigt mycket. Träningen gick bra och Iris fick träna lös nästan hela tiden. Det känns som vi är tillbaka igen och det är så kul!

Väl hemma igen var vi ute i trädgården hela flocken och njöt av det soliga vädret. Högg ved, grävde och klippte grenar och gräsmattan när Gizmos flock stannade till en kortis på väg hem från prova-på-dagen.

Iris fick en väldigt uppskattad present av dem! Fin och färgglad och hur skoj som helst!

Nu ska vi öva på lydnaden massa, massa och belöna med nya kampsnoddgrejjen!