Årets sista dag. För min del sista dagen på ett år jag mer än gärna lägger bakom mig. Nog ett av de sämsta åren för mig personligen och tyvärr drabbade det ju även hundträningen, hundtävlingen och hund-allt.
Utan att gå in på orsakerna så är det tydligt att både Iris och Lina reagerar när jag inte är på topp även om de reagerar på väldigt olika sätt. Nu när jag ser tillbaka på det så kan jag i alla fall se det positiva i att jag lärt mig något om mina hundar.
De bästa hundhändelserna var RM:et i Södertälje och att vi flyttade till huset där vår flock trivs väldigt bra, allt har ju självklart inte varit dåligt! När jag ser tillbaka på året så känns det tyvärr som det innehöll mest jobbigheter annars. Många fina vovvar som dog detta året, många tråkigheter bland dobermannfolket.
Inte blev det ett bra slut på året heller; I går när jag kom hem från jobbet och satte på datorn såg jag att dobermannhunden Abbe sprungit bort sig och att det skulle letas i dag nyårsafton. Iris och jag bestämde oss direkt för att hjälpa till att leta. Vi har banne mig svart bälte i att hitta borttappade hundar och jag tog med mig finkameran för att ta bild på den glada återföreningen mellan hund och matte. Vi bara skulle hitta honom!
Efter en kort samling så gav jag och nio andra oss av åt ett håll och skulle leta av några kilometer bort och mot huset där hunden bodde. Vi hann inte gå mer än 1,5 km innan Jessica, som också var med och letade, ringde. De hade hittat honom. Jag hann spontanskrika ett ja innan Jessica hann säga att han inte var i livet längre. Jävla helvetes fan!
Bara 150 m ifrån stället där Iris och jag var när hon ringde låg han. Lille gubben, hur hamnade du här? Du är ju så nära matte och huset, det kan ju inte ha varit mer än 1 km hem igen. Varför lämnade du din matte så där?
Det kanske låter galet men jag tog faktiskt en bild på honom där han låg. För matte orkade inte komma ut dit till honom. Men om matte en dag vill veta så kan jag visa.
Väl hemma igen började vi förbereda för vår egen väldigt lugna nyårsafton. Det började skjutas raketer här ute på gatan redan vid 15-tiden och Lina är sedan dess parkerad i groventren nedanför tvättmaskinen. Små fönster, bomull i öronen och radion på gör att hon verkar trivas bäst där inne.
Så när strömmen gick pang bom här någon timme senare så kändes det som ett ytterst passande avslut på skitåret att sitta här i mörkret. 21 levande ljus och en laptop som spelar musik inne hos Lina tills batteriet tar slut men sen måste strömmen komma tillbaka! Lina klarar inte tolvslaget tillräckligt bra annars.
Det är med glädje jag lämnar året 2011 bakom mig och ser fram emot ett 2012 som bara kan bli bättre.
Nu törs jag inte blogga mer från mobilen för att spara på batteriet! Hoppas att alla får en bra nyårsafton och önskar er ett gott nytt år!
