Warning: Undefined array key 1 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Undefined array key 2 in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 505 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php on line 557 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 621 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/visitors-online/visitors-online.php:505) in /customers/8/c/f/galjar.se/httpd.www/wp-content/plugins/onecom-vcache/vcaching.php on line 629 februari 2013 – Livet med dobermann

Nemo kör sök och tuggar ärm!

I går hade vi kul besök av Nemo och hans husse här hos oss i solskenet.
28feb13.1

Nemo visade hur duktig han blivit på att leta upp sin leksak här på tomten. Jag gömde den både högt och lågt och Nemo inte bara hittade, han visade att han hade lärt sig att sätta ner rumpan och skallmarkera när han hittade. Han jobbade dessutom vidare trots att det låg gamla märgben och andra leksaker ute på gräsmattan. Jättekul att se!
28feb13.2

Själv testade jag att på ett mindre område gömma T för Iris. Vi har bara tränat inomhus förut och Iris letade som besatt men var inte helt säker på vad det var vi letade efter. Däremot när hon fått lite hjälp att hitta så ligg/krafsmarkerade hon fint. Jag kände mig nöjd ändå då vi tränat pyttelite på det på sista tiden och som sagt utmhuspremiärade.

Efter upprepade sök för både Nemo och Iris plockade vi fram min ärm och kollade vad Nemo tyckte om att bita på den. Han fick även låna Iris sele för att inte behöva dra i sitt halsband.
28feb13.5
Jag vet inte vem som tyckte det var roligast, Nemo eller hans husse men kul hade de! Jag tycker att Nemo fick till många fina bett i ärmen.
28feb13.4
28feb13.3
Sist men inte minst fick upprörda Iris som sett vad vi gjorde ute på tomten komma ut och bita i sin ärm. Första gången hon fick lov att hugga tag i den drog hon omkull mig tjong i backen!

Grön anktand

ankan2013 Iris hittade en liten grön minibadanka i går och bestämde sig för att det den skulle hon leka med och tugga på.

Iris älskar ju att ha saker i munnen och bära runt på men även om hon ofta bär runt även på små saker så tyckte jag att den var i minsta laget för att användas som leksak. Däremot var den ju lagom liten för att användas till att köra lite sök inomhus.

Jag gömde och Iris hittade. När hon hittade fick hon ha ankan en liten stund som belöning. Tog bara några sekunder så stod hon där med öppen mun och såg besvärad ut. Shit! tänkte jag och trodde att Iris satt den i halsen.

Den lille gröne hade fastnat på Iris hörntand och vill inte lossna! Det såg ut som en grön tandprotes.
ankanfeb13

Varför står de vid spisen och tigger då?

Jag är inte så bra på att laga mat och det är oftast husse som lagar maten.

tiggisar I går fick jag dock ställa mig vid spisen och göra korvstroganoff. När jag plockade fram falukorven anslöt sig Iris och Lina som de brukar och jag delade ut alla korvbitar som inte blev fina eller för tunna när jag skar upp korven.

Lina och Iris tyckte att det var gott och alla var nöjda tills husse började ha synpunkter på att det snart inte fanns någon korv kvar till maten.

Vaddå, brukar inte du mata dem när du står här? frågade jag.

Nej, svarade husse.

Nähä… jaha, men hur kommer det då sig att de står eller ligger här jämt när du lagar mat? undrade jag.

Husse tyckte att jag skulle klura på det, jag förstår inte vad han menade.

Vem är Galjar?

Den här bloggen ligger registrerad på sidan www.galjar.se och jag har fått frågan flera gånger; vad/vem är Galjar? Det är en bra fråga och jag har faktiskt för mig att jag svarat på det förut här på bloggen men jag hittar inte inlägget. Svaret är enkelt; bakom varje framgångsrik dobermannblogg finns det nämligen en blå nalle.

galjar1 För någon vecka sedan bloggade jag om hur det gick när Iris hittade en av mina gamla nallar som låg i en låda och hur dåligt det gick för den nallen. (För den som missade se här)

Det fanns fler nallar i lådan, bland annat min blåa nalle Galjar som har hängt med i alla fall de senaste trettio åren. Galjar förlorade en del av sitt vänsteröra för väldigt länge sedan efter att taxen Moses fick tag på honom så han har hundvana.

När jag skulle skaffa min första hotmailadress var alla varianter av Madeleine redan upptagna så det föll sig naturligt att köra på Galjar, kort och bra. Sedan dess har det bara hängt med.

Iris och Galjar hade lite olika uppfattningar om hur de skulle umgås i dag när jag skulle fota dem tillsammans.

Galjar tog det säkra före det osäkra och placerade sig högt upp utom räckhåll för munnen, när Iris fick välja hamnade han just där. Lägg märke till att Iris inte vågar titta mig i ögonen när hon har oskyldige Galjar i gapet…
galjar2

#dobermannreklam

#dobermannreklam1 Emelie kom på en bra sak i samband med att hon lämnade kvar ett nummer av dobermannklubbens tidning på stället där hon tränar. Baktanken var ju så klart förhoppningen att någon skulle plocka upp den efter henne och läsa om våra duktiga vovvar.

Hon instagrammade bilden och märkte den med en helt ny hashtag; #dobermannreklam

Ett kul initiativ att varje gång man på något sätt sprider positiv doberamnnpropaganda dela det med alla andra. Nästan som en liten utmaning!

Adjö snö?

Det kan vara så att vi har minst snö i hela landet just nu. Jag tror det i alla fall.

Just nu ser tomten ut så här och ändå ligger det mer snö på vår gräsmatta än på ängarna bortanför huset. Hundarna är nöjda ändå och i dag när solen lyste lite så rullade Lina sig i gräset och Iris var skitnöjd och sprang runt med en apportbock i plast som hon hittade i ett hörn av tomten.
21feb13
Själv har jag insett att vintern nog är över för mig för denna gången. Även om det säkert kommer att komma mer snö vid något tillfälle så blir det inte tillräckligt för att åka skidor på och jag har inga resor norrut inplanerade.

Jag får vara nöjd med de 17 km skidor vi fick till i helgen Iris och jag.

Det är bara att acceptera att man bor i sämsta snödelen av Skåne och försöka hitta på något annat istället.

I dag lyfte jag in mina pelargoner och olivträdet från vinterförvaringen i förrådet, köpte och planterade pelargonsticklingar (allt under noga övervakning av mina två medhjälpare). Jag åkte förbi djuraffären och köpte en påse torrfoder att ha som belöningsgodis inför kommande träningar på gräset. Det kändes rätt kul och vårigt faktiskt.

Speed dating för hundar

När vi knatade över Gärdet i Stockholm i lördags så gick vi ju lite vid sidan av med hundarna Emelie och jag. Däremot kikade vi på och pratade vi rätt mycket om den breda stig som löper från Valhallavägen rakt bort mot Kaknästornet och som var helt full med hundar och hundägare.

För det är bara en väg. En upptrampad stig som man går rakt fram tills man kommer till slutet och där vänder man och går tillbaka igen. Det blir som speed dating för hundarna. För varje 50 m på stigen du går så möter du minst en ny hund. Ibland hinner din hund inte stanna och hälsa på hund nummer ett den möter innan hund nummer två hinner gå ikapp och är framme för att hälsa.
16feb13.7
Det blir ju så klart en vanesak för hundarna som går på Gärdet och de som inte fixar det slutar nog gå där. Man samsas ju dessutom om ytan med både fåglar, motionärer och ibland hästar. Men finns det någon hund som vill möta andra hundar på det sättet varje gång? Kanske är det för att jag själv hellre möter andra människor på ett annat sätt som jag inte riktigt gillar det helt och hållet?

För att inte tala om hur många hundar som faktiskt skiter i sina ägare och hakar på den hund de gillar bäst i stället. Även då den hunden är på väg åt helt motsatt håll och husse har tänkt att det är dags att gå hem nu. Vi såg särskilt en hundägare som stod och blåste i en visselpipa en, tio, tjugo gånger eller fler, några hundra meter bort från sin hund som lekte med en annan hund under tiden. Effektiv avinlärning på den pipan vill jag lova.

Nu kanske det låter som att jag är negativ till Gärdet men det är jag verkligen inte. Tvärtom utnyttjade jag Gärdet till att träna hundmöten och inkallningar när Iris var  6-7 månader gammal och redan då kom hon när jag ropade till förmån för att leka med andra hundar. Samma med Anna, ingen av våra hundar har fått springa vind för våg på Gärdet utan det har alltid tränats och belönats när vi varit där. Hade jag bott kvar i stan hade vi antagligen gått där med jämna mellanrum bara för att träna ännu mer.

Bästa killen i skogen

Innan vi åkte hem från Stockholm i söndags så hann vi med en viktig sak till; träffa vår favvokille Tyson och matte Camilla i ”vår” skog så hundarna fick springa runt mellan träden! Allt kändes precis som förr.

Iris kände igen Tyson och blev väldigt glad att se honom. En minut senare var allt som vanligt och båda pysslade med sitt och sprang lite hit och dit tillsammans.
tysonfeb13.2
Tyson är en gosvovve och han var så skönt glad och som vanligt. Det är vi inte helt bortskämda med att få träffa dobermannkillar som fått fylla 9 år och som är både pigga och friska fortfarande.
tysonfeb13
Det enda som var lite tråkigt var att Lina inte var med, hon hade älskat att få träffa sin fina vän igen.

En lördag i Stockholm

I lördags klev Iris och jag upp klockan 07:45. Jag ville åka skidor innan resten av Lidingö vaknade och kom till spåren. Vi skippade därför frukosten och strax efter kl 8 körde vi 6-7 km på sjön.

Snön var tung och blöt och Iris tog nog ut sig rätt så rejält. Jag stakade på som en dåre bakom henne då det inte fanns skate-möjlighet. Tog bild före och efter åkningen.
16feb13.1

När vi kom hem igen vilade vi och åt frukost innan det var dags att gå ut igen. Denna gång tog vi oss in till stan med buss och tunnelbana, det var längesedan Iris åkte kommunalt sist men hon tyckte att det var lika tråkigt som vanligt.
16feb13.2

Målet med vår SL-resa var Gärdet där vi mötte upp Emelie och Anna!

Vi var inte på något sätt ensamma om att befinna oss på Gärdet en lördag. Ett gäng hästar, ett ännu större gäng skidåkare och helt galet många hundar var också där! Full rulle med andra ord.

Vi gick någonstans mellan skidåkarna (ni ser tre av dem på bilden nedan) och den stora hundstigen. Anna och Iris fick påhälsning från några av hundarna men mesta tiden fick de vara för sig själva och hittade bland annat en frippa i snön.
16feb13.3

Vi gick över hela Gärdet och fortsatte sedan ut mot Hunduddens träningscenter, ett ställe som ingen av oss varit på men där vi vet att det ligger ett hundkafé.
16feb13.4

Jag blev glatt överraskad redan utanför dörren då det satt en lapp på väggen som talade om att hundar skulle hållas kopplade och ordning och reda gällde. När vi klev in blev jag förvånad över hur fint och mysigt det var. Jättetrevligt!

När vi var på väg ut till Hundudden skämtade jag med Emelie om att jag skulle skriva på bloggen att SDK Södras och SDK Stockholms respektive webredaktörer skulle ha möte där men när vi väl satt oss ner med vårt kaffe och varma choklad såg jag en person som plötsligt fick mig att känna mig mer som hundbloggare (och lite fd boklus också).

För vid et bord satt Åsa Nilsonne med sina två små vovvar. Åsa skriver nämligen en välläst hundblogg som jag kikar in på ibland. Jag som alltid ska fram och hälsa när jag ser någon sådär kunde inte låta bli att gå bort och säga hej.

Det hela slutade med en liten gruppbild där jag fick låna en av Åsas gulle-vovvar då Iris hade lagt sig och tuggat märgben under bordet. Fast nu när jag tittar på bilden så ser jag att den lilla dobermannnosen lyckades nästla sig in på bilden ändå. Anna sitter framför Emelie men syns lite dåligt. Kul möte!
16feb13.6

När vi hade fikat klart ägnade sig Emelie och Anna åt lite barn-hund-övningar. Det var lika många lördagspromenerare utan hund som med där inne och fikade och många av de små gästerna tyckte att det var otroligt spännade med alla vovvarna som var där.
16feb13.5
När vi kände oss klara på Hundudden gick vi samma väg tillbaka över Gärdet, tog Valhallavägen bort och svängde ner mot Stureplan. Där gick vi Kungsgatan upp och skiljdes åt vid Hötorget.

Iris och jag tog tunnelbanan hem och i vid Karlaplan klev en gigantisk Grand Danois på precis där vi satt. Iris kunde inte slita blicken från den stora vovven och ett tag var den allt jag kunde titta på också. Jag la märke till att husse verkade vara lite stressad av att vi var så nära även om hans hund verkade rätt lugn.

16feb13.8 Så tittade jag lite närmare på husse och konstaterade att det var Sverigedemokraternas egen Kent Ekeroth, mer känd som en av killarna med järnrör.

Kunde inte låta bli att fundera på om hunden var ett mjukare substitut för järnröret.

Jag hade i alla fall rätt i att han verkade stressad av Iris och min närvaro för att han tog med sig hunden och gick och ställde sig vid nästa dörr istället. Iris är en stolt svartskalle så det gjorde han helt rätt i. De klev av vid Gärdet och Iris och jag tog en bild på dem genom fönstret innan vi fortsatte vår resa hemåt .

Vi stannde på en liten Ica på hemvägen och gick sedan den sista biten hem, tog väl en halvtimme gissar jag.

När vi kom hem la vi oss i soffan och rörde inte på oss så mycket mer den dagen.

Det blev för mycket i dag

Husse frågade innan vi åkte upp till Stockholm om jag inte skulle ta med mig en dator eller padda men jag sa nej. Jag kan blogga från mobilen.

Eller hur?

Tredje dagen och tredje inlägget från mobilen och nu går det inte längre. I dag blev det för mycket för att jag ska palla att skriva om det utan bilderna.

Jag konstaterar bara att jag känner mig otroligt hemma här på Lidingö och att jag dagar som denna verkligen trivs med (hund)livet i Stockholm. Men som sagt, jag berättar mer i morgon!